Stenkoll 1
GÄSTKRÖNIKA MILJÖPRÖVNINGSUTREDNINGEN – ett litet
steg i rätt riktning I augusti 2020 fick Miljöprövningsutredningen i uppdrag att se över systemet för miljöprövning och lämna förslag på ändringar för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Behovet av att effektivisera det svenska miljöprövningssystemet har diskuterats i många olika sammanhang och flera aktörer har tagit fram olika förslag genom åren. Jag har själv varit delaktig i det arbetet under cirka 20 år och hoppades att utredningen skulle leverera skarpa förbättringsförslag. tredningen avgränsades dock tidigt till processuella frågor. Det innebär att viktiga frågor om prövningsunderlaget, gränsdragningen mellan tillståndsprövning, tillsyn och ökad användning av generella föreskrifter för att avlasta tillståndsprövningen m.m. inte behandlas alls i utredningen. Det är synd. Vi som har funderat över olika sätt att effektivisera miljöprövningen har för flera år sedan konstaterat att det inte är tillräckligt att effektivisera förfarandet. Den stora förbättringspotentialen finns i prövningsunderlaget. Om det är tydligt vad en ansökan ska innehålla och man inte belastar prövningen med frågor som hanteras bättre i annan ordning (t.ex. tillsyn eller generella föreskrifter), kommer det att gå fortare. Utredningen bortser dock inte helt från frågan utan föreslår att Naturvårdsverket 10 ska utreda hur en ökad användning av generella föreskrifter kan effektivisera tillståndsprocessen. Även om det hade varit önskvärt med en bredare tolkning av utredningens uppdrag, är flera av de förslag som lämnas bra. Det är t. ex. bra att ändringstillstånd görs till huvudregel så att man slipper belasta prövningen med delar av en verksamhet som inte ska ändras. Det är också bra att det föreslås bli enklare att ändra eller upphäva tillståndsvillkor. I andra delar är försla"De tydliga förbättringarna bör genomföras men de är för få." gen präglade av goda avsikter med tveksam effekt. Det gäller t. ex. reglerna om anmälningspliktiga ändringar av verksamheter som omfattas av tillstånd. Här görs en koppling till MKB-reglerna som riskerar att skapa onödig byråkrati i anmälningsprocessen och möjligen att utrymmet för anmälan (i stället för tillstånd) faktiskt blir mindre än i dag. Ett annat exempel är förslaget om förändringar i samrådsprocessen, i syfte att skapa ett system där man reder ut vilket prövningsunderlag som behövs STENKOLL KROSSORDET NUMMER 161