Stenkoll 1
MILJÖPRÖVNINGSUTREDNINGEN NICKLAS SKÅR: ”Flera kl
oka förslag men otillräcklig utredning” Att öka utrymmet för att anmäla istället för att söka nytt tillstånd är ett annat positivt förslag, anser Nicklas Skår Nicklas Skår. Detsamma gäller att mer vikt bör läggas vid samråd mellan myndigheter och verksamhetsutövare för relevanta problemområden, men går inte så långt som man hade behövt göra. Uppdraget har ju också i viss mån varit begränsat, säger han. Nicklas Skår anser att utredningen presenterar flera kloka förslag, till exempel att ändringsprövning ska vara huvudregel för den som ansöker om att ändra en miljöfarlig verksamhet. Det har tidigare varit en kamp för att kunna få det, men nu slipper man pröva allt. – Det sägs samtidigt i utredningen att det kan vara svårt att hitta avgränsningar, vilket öppnar upp för myndigheten att inte ge ändringstillstånd. Här finns en försiktighet i utredningen. att undvika onödiga kompletteringar. Men det blir en förprocess som det är sagt att länsstyrelsen ska hålla i – som är en part i målet. Här borde domstolen ansvara för samrådsprocessen. – Risken är att det blir en tidsutdräkt och vi får ett kompletteringsträsk innan rättsprocessen kommer i gång. Utredningen flyttar frågor från en del av processen, till en annan. Nicklas Skår anser, liksom Mårten Sohlman, att det är för många inblandade myndigheter som är parter i prövningen av miljötillstånd. Han tycker att det borde räcka med Naturvårdsverket, för att hålla ihop den statliga synen på tillståndet, och sedan länsstyrelsen på regional nivå. – Utredningen nöjer sig med att plocka bort enbart Kammarkollegiet, det räcker inte. Det blir ett slag i luften. Propositionsskrivandet på regeringsnivå måste gå längre än vad utredningen föreslår, annars blir det bara ett slag i luften. Utredningens slutsats att säga nej till ett snabbspår för verksamheter med stor klimatnytta tycker Nicklas Skår är bra, men han är inte säker på att den tanken är helt död. – Gräddfiler för klimatnyttiga investeringar är lite av en politisk älsklingsfråga. Ett sätt för politikerna att visa handlingskraft på klimatområdet och en fråga som kan återkomma efter valet. Men var drar man gränsen, det blir ett väldigt komplicerat och krångligt system. Den som söker ett tillstånd är intresserad av att veta när man kan börja producera, det vill säga hela processen från investeringsbeslut till pågående verksamhet. Det utredNicklas Skår, jurist och Svenskt Näringslivs expert på miljölagstiftning, tycker att miljöprövningsutredningens huvuduppdrag; att försöka förenkla systemet för tillståndsprövning, är en klok ansats. Men utredningen är otillräcklig. – Utredaren har tagit tag i ningen fokuserar på är bara en liten del av processen, enligt Nicklas Skår. – Att ha en fast tidsgräns för hur lång tid en tillståndsprövning ska ta är orealistiskt, det är så stora skillnader mellan verksamheter. Däremot vore det bra med en gräns för myndigheters svarstider och att säga nej till att låta det gå för lång tid om man vill ha uppskov med sitt svar. Hur politikerna kommer att arbeta vidare med utredningens idéer är svårt att veta, konstaterar han. Det beror bland annat på hur en kommande regering ser ut. Det som är säkert är att det finns polarisering och målkonflikter mellan intressenterna. Naturskyddsföreningen är exempelvis kritisk till flera av förslagen. Utredningen vill att lagändringarna ska införas 1 januari 2024. Det är nog realistiskt och knappast möjligt att genomföra tidigare, även om förändringarna egentligen borde införas snabbare, tycker Nicklas Skår. ta processen men utan att rucka på miljökraven. Några punkter i den digra förslagsskörd som utredningen presenterat är att ett ändringstillstånd ska vara huvudregeln om företaget ansöker om det. Hela verksamheten ska inte behöva omprövas. Ibland ska det till och med räcka med anmälan om en ändring av verksamheten, vilket kan förkorta handläggningstiden till sex veckor. Utredaren vill också att länsstyrelser och myndigheter ändrar sitt arbetssätt så att verksamheter tidigt kan få ökad vägledning kring processen. Tanken är att upptäcka de väsentliga miljökraven 18 redan i samrådsskedet. Det ska redan från början klargöras om ansökan kan gå vidare eller ej. Det ska inte vara en tvist som följer med in i ansökningsprocessen. Frågan ifall dagens miljökrav i lagstiftningen är för hårda behandlas inte av utredningen, utan det är en politisk fråga. Något snabbspår för projekt som kan få en positiv klimatpåverkan ser utredningen inte som en väg mot en snabbare prövning. Utredningen föreslår också att domstolarna i större utsträckning ska använda sig av tidsplaner, så STENKOLL KROSSORDET NUMMER 161