Kultursamverkansmodellen 1
Rapport: Kultursamverkansmodellen Sammanfattning
och reflektioner Sammanfattning Kultursamverkansmodellen infördes 2011 för fördelning av statsbidrag till regionala kulturverksamheter. Inom modellen fördelar Kulturrådet statliga bidrag till regioner med grund i regionala kulturplaner. Regioner fördelar bidragen vidare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild- och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt främjande av hemslöjd. Föreliggande rapport syftar till att ge en bild av ekonomi, personal och aktiviteter inom kultursamverkansmodellen 2020. I de fall data finns tillgängliga för tidigare år redogör vi för utvecklingen fram till 2020. I sammanställningarna i rapporten ingår de verksamheter som 2020 ingick i kultursamverkansmodellen. Både intäkter och kostnader minskade trots krisstöd Även om det finns undantag så har pandemin inte drabbat de regionala kulturverksamheterna lika hårt ekonomiskt som varit fallet för den ideella och privata sektorn. Detta beror huvudsakligen på att de regionala kulturverksamheterna i kultursamverkansmodellen sedan tidigare i genomsnitt har en hög andel offentlig finansiering. 2019 uppgick andelen offentlig finansiering till cirka 82 procent av de totala intäkterna och 2020 ökade andelen till 87 procent. Detta som en följd av pandemiåret med tillkomna krisstöd och minskade övriga intäkter från exempelvis biljettförsäljning. De totala intäkterna för modellens verksamheter minskade med 3,2 procent, från 6,17 miljarder till 5,97 miljarder kronor (-200 miljoner kronor), mellan 2019 och 2020. Att minskningen inte varit större innebär att den regionala kulturella infrastrukturen stått relativt stabil under pandemiåret 2020. Detta har varit gynnsamt även för övriga delar av kulturlivet, till exempel genom möjligheter att behålla personal och att i olika omfattning, både digitalt och fysiskt, kunna nå fram till prioriterade målgrupper som exempelvis barn och unga. Även om verksamheternas intäkter i genomsnitt minskat 2019–2020 så har verksamheternas kostnader totalt sett minskat ännu mer, något som inneburit ett samlat redovisat överskott i modellen på 170 miljoner kronor 2020. Flera av verksamheterna i modellen har alltså kunnat ta med sig ekonomiska överskott in i 2021. De regionala och kommunala ökningarna av årliga bidrag har mattats av Om vi ser till de två senaste åren för uppföljningen 2019–2020 har de tidigare regionala och kommunala ökningarna mattats av och den statliga ökningen på 1,3 procent 2019– 2020 var i paritet med den regionala ökningen (1,5 procent) och större än den kommunala ökningen (0,3 procent). 4/87