Kultursamverkansmodellen 1
Rapport: Kultursamverkansmodellen Det totala anta
let publik på föreställningar och konserter år 2020 uppgick till cirka 708 000 – vilket motsvarade en minskning på cirka 70 procent jämfört med 2019 då publikantalet var cirka 2 436 000. I antal föreställningar, konserter och publik som anges ovan ingår inte digitalt tillgängliggörande och deltagande. När det gäller anläggningsbesök och fysiska verksamhetsbesök till museerna i kultursamverkansmodellen uppgick dessa till cirka 2,0 respektive 1,5 miljoner år 2020. 2019 uppgick motsvarande antal besök till 3,7 respektive 2,8 miljoner. Båda typerna av besök har alltså minskat med nära 50 procent 2019–2020. För dessa besöksuppgifter förekommer relativt stora bortfall men det är inget som förändrar den större bilden. Digitala verksamhetsbesök är inte medräknade. Kulturrådets reflektioner Pandemin har lett till ökad samverkan Arbetet med kultursamverkansmodellen har för olika parter bidragit till att skapa en nationell överblick över utvecklingen runt om i landet inom de sju verksamhetsområden som ingår i modellen, och det finns en nära och väl upparbetad dialog mellan Kulturrådet och regionala företrädare kring framtida behov och utvecklingsmöjligheter. Dessa samverkansfaktorer har varit viktiga verktyg i Kulturrådets hantering av pandemin samtidigt som samverkan också förstärkts ytterligare som en följd av pandemins effekter, inte minst genom ökad digitalisering. Bland annat genom dialog med regionerna har Kulturrådet fått bekräftat att det fria kulturlivet drabbats hårdast av pandemin. Det framgick tydligt att den mest utsatta delen av konst- och kulturlivet fanns inom scenkonst och musik men även andra verksamheter med hög egenfinansiering i sina verksamhetsbudgetar har drabbats hårt ekonomiskt. Kommersiella kulturaktörer som tidigare varit helt självfinansierade har från en dag till nästa blivit av med förutsättningar till fortsatt verksamhet. En konsekvens av pandemin är att dessa aktörers roll i den kulturella infrastrukturen har synliggjorts på ett nytt sätt. Kontaktytorna med nya aktörer har också ökat för både de regionala och kommunala kulturförvaltningarna vilket bidragit till ett förbättrat kunskapsläge. Pandemin har alltså inneburit ökade behov av samtalsytor mellan stat, region och kommun vilket skapat förutsättningar för stärkt samverkan mellan de olika styrnivåerna. Utvecklad samverkan med regioner och kommuner har Kulturrådet identifierat som ett strategiskt område som myndigheten särskilt kommer att beakta i det kommande arbetet med kultursamverkansmodellen. De politiska nivåernas insatser över tid Den här rapporten visar, precis som Kulturrådets tidigare uppföljningsrapporter, att det sedan införandet av kultursamverkansmodellen framför allt är regioner och kommuner som med sina kraftiga bidragsökningar stått för expansionen i modellen. Men sett till de senaste åren kan vi se att statens ökning 2020 jämfört med 2019 låg i paritet med den genomsnittliga regionala ökningen och att statens ökning var högre än den genomsnittliga kommunala ökningen. För 2021 förstärkte regeringen de årliga bidragen till regional kulturverksamhet med 150 miljoner kronor. Och i statsbudgeten för 2022 väntas ytterligare omkring 100 miljoner kronor till regional kulturverksamhet. Det får visa sig vad detta kan få för betydelse för den regionala kulturverksamheten, särskilt eftersom vi nu sett att de regionala och kommunala ökningarna till modellens verksamheter minskat de senaste åren. 6/87