Kultursamverkansmodellen 1
Rapport: Kultursamverkansmodellen I slutet av rap
porten finns en bilaga som listar samtliga verksamheter i regionerna som ingick i kultursamverkansmodellen 2020 samt vilket huvudsakligt verksamhetsområde de kategoriserats till. Metodfrågor Tidsserierna De årliga offentliga bidragen till verksamheter i kultursamverkansmodellen redovisas för 2010–2020. Sedan 2013 ingår samtliga de 20 regioner som i dag ingår i modellen. Kultursamverkansmodellens första år 2011 ingick regionerna Skåne, Halland, Gotland, Norrbotten och Västra Götalandsregionen. År 2012 tillkom regionerna i Sörmland, Östergötland, Jönköpings län, Kronoberg, Kalmar län, Blekinge, Örebro län, Västmanland, Västernorrland, Jämtland och Västerbotten. År 2013 tillkom regionerna i Uppsala län, Värmland, Dalarna och Gävleborg. I tidsserierna med årliga bidrag använder vi 2010 som basår, det vill säga året innan kultursamverkansmodellen infördes i de 5 första regionerna. Att använda 2010 som basår ger en bild av hur de 5 första regionerna valt att fördela bidragen från 2011 och framåt. Det är dock viktigt att vara medveten om att 11 regioner gick med först 2012 och att ytterligare 4 regioner anslöt först 2013, vilket innebär att de regioner som tillkom senare började fördela det statliga bidraget först då. Av praktiska skäl har vi dock valt att redovisa förändringstal 2010–2020 för samtliga regioner.4 I sammanställningarna i rapporten ingår de verksamheter som 2020 ingick i kultursamverkansmodellen. Redovisning av statliga och regionala bidrag per kulturområde De årliga statliga och regionala bidragen redovisas separat endast när de redovisas per region, alltså inte per kulturområde. När årliga statliga och regionala bidrag redovisas per kulturområde redovisas bidragen sammanslagna, eftersom det är regionerna som beslutar hur både de statliga och de regionala bidragen ska fördelas mellan verksamheter och kulturområden. Utifrån det helhetsansvar som regionerna har – ofta med hopslagna budgetar som innehåller både de statliga och regionala bidragen – kan det bli missvisande att särredovisa de årliga statliga och regionala bidragen per kulturområde. Regionerna har också möjligheter till olika omflyttningar av de statliga och regionala bidragen mellan kulturområden utan att det innebär någon reell förändring i ekonomiska förutsättningar. De kan även tillämpa olika fördelningsprinciper, exempelvis proportionerliga fördelningar, där samtliga verksamheter och kulturområden får samma proportion statliga och regionala bidrag. Kategorisering i kulturområden Årliga statliga, regionala och kommunala bidrag samt övriga intäkter har delats upp på kulturområden i den mån det har varit möjligt. Några regioner redovisar många verksamheter samlat, och dessa kategoriseras till kategorin konst- och kulturområdesövergripande verksamhet; denna kategori har Kulturrådet skapat i uppföljningssyfte och den ska inte ska förväxlas med det tidigare området konst- och kulturfrämjande verksamhet, vilket har utgått ur den förordningen som reglerar kultursamverkansmodellen. Främjandeverksamhet redovisas numera i stället så långt möjligt inom de olika konst- och kulturområdena. 4 Vi har gjort bedömningen att användningen av 2011 och 2012 som basår för de regioner som gick med 2012 och 2013 inte ger en väsentligt annorlunda bild av utvecklingen i regionerna. 9/87