Lera 1
Lera Återvunnen keramik och vårens nyheter.
Lera Thomas Sandells reflektiva fasad vid vattnet.
Lera Vi möter glasyrkonstnären Christine Jetten.
PORTRÄTT: GLASYRKONSTNÄREN U Glasyren ger en flex
ibilitet i gestaltningen, menar Christine Jetten. Det är delvis tack vare hennes arbete som kontorsbyggnaden AIG:s kontorsbyggnad såg dagens ljus i London. QE Den nya fasaden på Museum of Arts and Design i New York. TRE PROJEKT – Jag förstod att han verkligen ville fånga djupet i ■ AIG:s kontorsbyggnad, London. Kontorsbyggnad åt det amerikanska försäkringsbolaget AIG, ritad av Kohn Pedersen Fox. Den grå, keramiska fasaden med lätt reflekterande yta lät den moderna byggnaden smälta in i Mayfairs anrika kvarter. ■ Museum of Arts and Design, New York. En renovering av den ursprungliga byggnaden som ritades i mitten av 1960-talet av Edward Durell Stone. På uppdrag av Allied Works Architecture klädde Christine Jetten fasaden i terrakottaplattor med en ljusgrå, lätt skimrande glasyr som skiftar färg med dygnets ljus. ■ Qatar Integrated Railway. Keramisk utsmyckning i form av hexagonformade plattor med turkos pärlemorglasyr. Plattorna är placerade vid ingångar och längs rulltrappor och transportsträckor inne i stationerna för att visuellt separera olika områden. Arkitekt UN Studio. # havet, skummet på toppen av vågorna och hur ljuset reflekteras i det. GLASYREN GER EN flexibilitet i gestaltningen, något som ger arkitekten en större konstnärlig frihet, menar Christine Jetten. – Ofta vill arkitekten att en byggnad ska uppfattas på olika sätt beroende på var man står, att fasaden ger olika intryck på nära och på långt håll. Den effekten får man med en glaserad fasad. Mitt arbete ger därför arkitekten en större frihet att uttrycka sig konstnärligt i byggnaden. Christine Jetten tror att vi bara sett början på det uppsving för keramiken som kommer att ge materialet en allt viktigare plats i framtida arkitektur. – Vi befinner oss i en tid när flera separata skeenden sammanstrålar och gör keramiken till ett intressant material igen. Keramiken ansågs under många årtionden gammaldags, under funktionalismen skulle man exempelvis inte ägna sig åt utsmyckning och ornament. Detta börjar förändras nu och hantverk och ornament får ta plats igen. En annan sporre i keramikens återtåg är framväxten av allt större städer. – Man trodde att digitaliseringen skulle göra att folk flyttade ut på landet igen, men det har blivit precis tvärtom. I de stora städerna finns ett behov av att hitta en mindre skala. Keramiken är taktil, delar upp fasaden i enheter och ger miljöerna vi rör oss i en mänskligare skala. Att som konstnär samarbeta med arkitekter är både utvecklande och utmanande. – Det utmanar mig att tänka annorlunda, att utforska möjligheter bortom dem jag känner till för att möta uppdraget och kontexten. Det öppnar en ny värld för mig. Utmaningen är att arkitekter har många restriktioner, medan jag är van att vara fri. Enligt Christine Jetten har det keramiska ” Vi befinner oss i en tid när separata skeenden sammanstrålar och gör keramiken till ett intressant material igen.” CHRISTINE JETTEN, KONSTNÄR 18 materialet fortfarande outforskad potential. – Jag skulle vilja titta mer på de taktila kvaliteterna som keramiska ytor kan ha, inte bara av estetiska skäl utan för att se vilka möjligheter som finns att exempelvis använda materialet som vägvisare för blinda eller de som har nedsatt syn. ■ LERA #1 2019
Lera Josefin Tolstoy inspireras av jord, skog och
havre.
Lera Att sätta klinker på fötter passar det svensk
a klimatet.
Lera Japanska Kengo Kuma inspireras av traditionel
l katalansk byggnadskonst i Barcelona.
Lera Vi listar fyra barer där keramiken på olika s
ätt fått sätta sin prägel på inredningen.
Lera Arkitekten Rasmus Wærn undersöker betydelsen
av hantverkets spår i arkitekturen
Lera Möt våren i Paris – vi listar guldkornen för
keramikälskaren.
Lera Landskapsarkitekten Anna Karlberg om årstider
nas skiftningar i orangeriet.