Omtanke 1
»Branchen måste skapa helt andra standarder och e
n annan trygghet för de äldre. Det viktigaste är att man gör tydliga användarstudier och att man verkligen har ett medborgarperspektiv när man gör olika digitala lösningar.« apparater som behövs för att ha internet och kunna utföra de vardagliga saker som ITK-tekniken innebär. Även förlust av make/maka är en ekonomisk nedgång och social förlust. Ju äldre vi blir ju mindre blir vårt sociala nätverk, och även den fysiska förmågan kan innebära att vi förlorar möjligheten att upprätthålla de sociala och föreningsuppdrag vi tidigare haft. Med högre ålder så minskar också de kognitiva och diskursiva förmågor som kan krävas för att kunna förstå och använda de internettjänster som idag är en del av myndighetsövning. TILL SKILLNAD FRÅN läskunnighet som är en förmåga som när man väl införlivat den, är likvärdig resten av livet, så är ITK-förståelse en förmåga som påverkas av att man regelbundet måste köpa ny hårdvara och mjukvara och med det, ny kunskap för att kunna använda sig av det. Så vi måste dels ha råd att uppdatera våra system regelbundet och lära oss nya saker för att kunna använda oss av dessa system. För dem som inte gör det så blir man till slut exkluderad. Allt detta gör att samhället inte kan reAtt vara gift, ha barn och vara medlem i en eller flera föreningar är associerat med hög grad av ITK-möjligheter. ÅLDER ÄR EN negativ inverkan på tillgång till ITK och ökar ju äldre man är, däremot så verkar kön vara marginellt kopplat till ITK-tillgång för svenska seniorer. När det gäller förståelse och användning av denna teknik så har dock kön en större roll, då kvinnor själva anser att de har en lägre förståelse för användning än männen. Bara att pensionera sig innebär lägre inkomst och därmed för många möjligheter till att ha tillgång till de moderna latera ITK-kunskap till en generationsfråga, både tillgång och kunnighet är starkt relaterat till resurser och dessa avklingar med högre ålder. Vilket kan innebära att man kan vara både kunnig och aktiv inom dessa områden som 65-årig och falla utanför som 85-åring. Forskaren Dino Viscovi menar att myndigheter idag har för bråttom att införa ny teknik, vilket får negativa konsekvenser för olika samhällsgrupper och inte minst äldre. Vetenskaplig artikel Q Tobias Olsson, Ulli Samuelsson & Dino Viscovi (2017): At risk of exclusion? Degrees of ICT access and literacy among senior citizens, Information, Communication & Society, DOI: 10.1080/1369118X.2017.1355007 www.ssil.se | 53 Var femte person över 65 år i Sverige idag saknar de apparater med Internet som behövs för att dra nytta av viktiga samhällsfunktioner. – Vi kan inte kräva att en 85-åring investerar i ny teknik, säger Dino Viscovi, som leder forskningsprojektet ”Ung teknik, äldres vardag” på Linnéuniversitetet. När den digitala tekniken utvecklas är det vissa grupper - till stor del äldre, som inte hänger med. Minst 400 000 personer över 65 år saknar helt de apparater som gör internetanvändning möjlig. – De kan inte komma i kontakt med myndigheter den vägen. inte handla på nätet, läsa tidningen eller se på tv på det viset. De är fortfarande analoga, säger Dino Viscovi i samtal med SVT Nyheter. Han menar att många Svenska myndigheter inte förstår att äldre missar viktiga samhällsfunktioner, när de inte har tillgång till digitala redskap. – Man kan inte säga att ni inte är tillräckligt duktiga för att klara av oss på myndigheterna utan det är myndigheterna som inte är tillräckligt duktiga på att serva sina medborgare, säger Dino Viscovi DEN STATLIGA SERVICEN för äldre är för dålig och nu kräver han förändringar. Äldre kommer inte att smälta in i det digitala systemet per automatik menar han. – Branchen måste skapa helt andra standarder och en annan trygghet för de äldre. Det viktigaste är att man gör tydliga användarstudier och att man verkligen har ett medborgarperspektiv när man gör olika digitala lösningar, avslutar Dino Viscovi. ●