Svensk Golf 1
GOLFLUFFARE På Köpenhamns hovedbanegård släpas go
lfbagen vidare mot nästa etapp av resan. sista andningen flimrar förbi utanför fönstret medan benen sträcks ut framför mig. En prisvänlig biljett i andra klass ger en ganska bekväm tågstol som levererar mer utrymme än ett säte i valfritt flygbolags plus- eller premium economy-klass. Jag tar fram telefonen och fingrar ivrigt på tyska järnvägsbolagets app. Helt i onödan visar det sig. Ingen kommer att fråga mig efter en biljett. Slutdestinationen ligger drygt elva timmar bort. Det Idag går inte golf och tåg hand i hand på samma sätt. Det står klart när X2000-tåget dundrar in från en tunnel för att någon minut senare bromsa in och öppna dörrarna. Trappstegen som leder mig in i vagnen är inte optimerade för att baxa upp en golfbag på. Den första etappen av resan inleds när vagnen börjar rulla i riktning mot Köpenhamn. Väl inne i kupén får jag en oväntad lottovinst i form av ett tomt utrymme bakom en sätesgrupp. Där kläms resefodralet ledigt in utan problem. Lummigt gröna vyer från ett Sommarsverige i är Hamburg som finns på radarn. Ett val som till viss del baseras på logistiska orsaker, eftersom det är något av en central hubb för europeiska tågresenärer vilken enkelt kan nås via ett antal dagliga avgångar. Men det finns också intressant golf att hämta här. Både i klassisk och ultramodern förpackning. Fast mer om det senare. Tåget rullar på enligt tidtabell. Jag kollar läget i de fullsatta vagnarna och hänger någon minut i bistrodelens röda skinnsoffor. Och så pang bom är vi plötsligt framme vid Köpenhamns hovedbanegård. På en avskild perrong i stationens bortre ände greppar jag golffodralet och tränger mig ut i myllret av andra resenärer. En smal trappa leder mig upp mot en ännu SVENSK GOLF 9–2019 39