AMES 1
MEDIA, REKLAM & PR Rädsla för journalister risker
ar att man som företag undviker kontakt i krissituationer. DÄRFÖR MISSLYCKAS MAN OFTA I MEDIEKONTAKTER FOTO: PEXELS Det finns en utbredd rädsla för att ha kontakt med journalister. Detta gör att man ofta undviker en proaktiv kontakt med media och även undviker att snabbt svara på frågor och förfrågningar. Naturligtvis försvårar detta för journalisten att göra ett gott jobb och resulterar ofta i oönskad negativ publicitet. Felaktigt agerande i media kan vara förödande. Det tär på förtroendet hos kunder och omvärld samt möjligheten att attrahera nya medarbetare. Genom ett transparent agerande och öppenhet mot media kan du undvika dålig publicitet och till och med öka förtroendet för din verksamhet. Säkerställ att ni vet hur ni agerar då media kontaktar er. Förbered hur du agerar nästa gång media kontaktar dig, vare sig det gäller negativ publicitet eller enbart ett allmänt intresse. 1, Förberedelse: Medieintresset kommer förr eller senare. Tydliggör vem som hanterar mediakontakter, oavsett om det är en enkel förfrågan eller vid en kris. Var förbered genom att ha en krisplan med innehållande kriskommunikationsplan. Bestäm vilka personer som ska ingå i krisgruppen och vem som är talesperson. 2, Var tillgänglig: Ta initiativet – svara alltid på medias och andras frågor. Även om du inte har något att berätta eller någon ny information så är det bättre att säga det och att tala om när och hur du kommer att framföra ny information. 3, Fakta och snabbhet: Ta fram fakta om det inträffade och berätta det du vet. Beskriv det inträffade och var ärlig. Agera snabbt och behåll initiativet i kommunikationen. 4, Be om ursäkt: Om ni har gjort fel ska du be om ursäkt, skyll aldrig ifrån dig. 5, Åtgärder: När ni konstaterat vad som skett – redovisa utförligt vad som har inträffat och vilka åtgärder som ni genomför för att lindra skadan och för att den inte ska inträffa igen. 6, Intern information: Ofta informerar man den egna personalen för lite. Håll dem löpande informerade om vad som sker. Även här är det viktigt att ha en kontinuerlig information, även om det för tillfället inte finns något nytt att berätta. 7, Extern hjälp: Krishantering är komplext och alltid krävande. Ofta får du ett tunnelseende som begränsar ditt agerande. Det kan vara svårt att objektivt bedöma situationen utifrån ett utifrånperspektiv. Med extern expertis får du råd i hur du ska agera och vilka åtgärder som du ska prioritera. Du kan ta del av andras erfarenheter och kunskap och ibland behöver den egna organisationen avlastning eller förstärkning i de operativa insatserna. – Medias makt och möjligheter är stora. Ett felaktigt inslag eller reportage kan allvarligt skada trovärdigheten och även kraftigt sänka bolagets värdering. Genom att förstå och behärska medierelationer och kriskommunikation kan man genom proaktivt agerande och kunskap undvika eller minska risken för felaktig publicitet och dåligt rykte, säger Hans Uhrus. ® 32 VÄSTERBOTTENSOST FIRAR 150 ÅR MED JUBILEUMSDEKOR FOTO: PRESSBILD I år firar Västerbottensost 150 år och inleder med att lyfta fram firandet i butik med en jubileumsdekor för några av de mest älskade formaten. –Med jubileumsdekoren vill vi lyfta fram många av de tillfällen där Västerbottensost avnjuts idag. Den visar på ostens relevans under hela året, såväl till vardag som till fest, samtidigt som vi hyllar vår långa historia, säger Lina Jonsson Innovationsansvarig. Igenkänningen med övrigt sortiment är fortsatt tydlig med sin svarta färg och det signifikanta sigillet för Västerbottensost som avsändare. Med en lekfull girlang som visar såväl högtider som passande smakkompisar förstärks den runda formen på mittbiten. En Sverige-vimpel med 150 år visar på den stolta tillverkningstradition som osten har. Den nya dekoren är bara en del av firandet som Västerbottensost planerar för under jubileumsåret. Ett flertal produktlanseringar, event och andra spännande aktiviteter kommer att avlösa varandra under året. En bit svensk mattradition Västerbottensost har en lång och mytomspunnen historia med anor ända tillbaka till 1872, då mejerskan Ulrika Eleonora Lindström skapade receptet. Sedan den dagen har ostmästare efter ostmästare fört hantverket vidare. På samma sätt har också generationer av ostälskare fört vidare traditionen att njuta av Västerbottensost och skapat smakminnen världen över. Somliga kallar Västerbottensost för Sveriges svar på italiensk parmesan. Än idag tillverkas Västerbottensost enligt samma hemliga recept på det lilla mejeriet i Burträsk. Och än idag är Västerbottensost med sin unika smak en bit av svensk mattradition. ®