AMES 1
VETENSKAPLIGT Litar ungdomar på klimatforskningen
och vilken roll spelar tillit till vetenskapen för ungas engagemang och framtidstro? Det ska två Örebroforskare ta reda på. Nina Jönsson, vd för Plantagen. PLANTAGEN ANSLUTER SIG TILL SCIENCE BASED TARGETS INITIATIVE FOTO: PLANTAGEN Nordens största trädgårdskedja Plantagen ansluter sig till Science Based Targets initiative (SBTi) och tar ett stort steg för miljön genom att anta större klimatmål. Det är ett naturligt steg för Plantagen att ansluta sig till Science Based Targets initiative (SBTi) med tanke på att verksamheten är i den gröna sektorn. SBTi är ett internationellt ramverk för företag för att sätta vetenskapligt baserade klimatmål som går i linje med Parisavtalets målsättning att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Plantagen är i gott sällskap med 200 andra företag från Finland, Norge och Sverige som också sätter upp ambitiösa klimatmål. Plantagens vd Nina Jönsson menar att det är dags att ta ett större ansvar för klimatet och miljön. – SBTi anses vara den mest ambitiösa formen av klimatåtgärder ett företag kan åta sig, och vi ser det som ett stort ansvar. Genom att ansluta oss till SBTi tar vi ett starkare grepp om frågor som rör hållbarhet och miljö, säger Nina Jönsson, vd Plantagen. Att Plantagen ansluter sig till SBTi kommer att påverka planer och bedömningar kopplat till nya samarbetspartners och leverantörer. Till att börja med ska Plantagen utarbeta en ännu mer ambitiös hållbarhetsstrategi med speci42 fika mål som är baserade på företagets övergripande affärsidé och vision. – Det är viktigt för oss som företag och enligt mig affärskritiskt att vi gör det här nu. Som näringslivsaktör kan vi bidra, och vi vill göra skillnad, säger Nina Jцnsson. Nina Jönsson menar att hållbarhetsmål som verifierats av en tredje part och som är i linje med Parisavtalet, såsom SBTi, också stämmer överens med förväntningar från både kunder och samarbetspartners. – Vi kommer att göra skillnad och kommer också att förvänta oss mer av andra. Jag vet att många av mina kollegor är stolta över att vi påbörjar detta arbete. Många av våra medarbetare och kunder är intresserade av miljö- och naturfrågor. Det är inte bara en trend, utan en större rörelse där vi i större utsträckning än tidigare gör val utifrån våra värderingar. Nu lägger vi en tydligare kurs för framtiden, där vi vet att alla måste anpassa sitt beteende för att vi ska kunna nå klimatmålen, avslutar Nina Jönsson. Fakta om Science Based Targets • Science Based Targets (SBT) är ett samarbete mellan CDP, UN Global Compact, World Resources Institute (WRI) och World Wide Fund for Nature (WWF). • Sedan lanseringen 2015 har mer än 1 000 företag förbundit sig att sätta vetenskapliga mål, och mer än 140 företag har fått dessa mål godkända av SBTi. ® Litar ungdomar på klimatforskningen – och vilken roll spelar tillit till vetenskapen för ungas engagemang och framtidstro. Två Örebroforskare har fått nästan fyra miljoner kronor från forskningsrådet Forte för att undersöka detta. – Tidigare ungdomsforskning visar att social tillit, att man känner att man kan lita på andra människor, är viktigt för en positiv utveckling för unga. Men fokus har tidigare inte legat på tillit till vetenskapen, säger Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro universitet, som leder projektet. Tillit till vetenskap kan vara ett sätt att skapa mening och hantera tillvaron för ungdomar. Tilliten är också viktig för att ta ansvar och bli aktiv och engagerad. Forskarna ska undersöka skillnader i tillit och misstro till klimatforskningen kopplat till exempel till klimatengagemang, välmående, känslohantering, socioekonomisk status, kön, tillit till experter och politiker och känslan av att kunna påverka. – Vi vill se hur det påverkar hur ungdomar mår och om de känner hopp. Dessutom vill vi se hur tilliten påverkar hur man hanterar råd kopplade till klimatet. Vetenskapen är inte lika tydlig när det gäller hur vi bör bete oss för att vara klimatvänliga, säger Karin Gustafsson, docent i sociologi. – Även om klimatet är det problem som unga verkar oroa sig mest för så är ungdomar inte en homogen grupp och de relaterar till klimatproblematiken på olika sätt, säger Maria Ojala. Tillit och misstro spelar roll för hur unga hanterar klimatoro. En del känner hopp genom att ha tillit till klimatforskare och tekniska lösningar medan andra känner hopp genom att de misstror klimatforskningen. – Även om många unga har tillit till klimatforskare som kommunicerar att klimatförändringarna är ett mycket allvarligt globalt hot som uppkommit genom mänskliga aktiviteter så finns det alltså även de som tvivlar, säger Karin Gustafsson. – Vi är intresserade av tillit som fenomen. Varför har unga stor tilltro till experter men inte till demokratiskt valda politiker? Så är det i alla fall bland unga inom klimatrörelsen. Frågan är om det ser likadant ut bland unga som inte är kollektivt engagerade. Det finns många frågor att ställa kring tillit, säger Maria Ojala. Projektet pågår i tre år och resultaten kan användas för att hitta vägar att främja både engagemang för klimatfrågan och välmående och hopp. Maria Ojala och Karin Gustafsson tillhör Centrum för samhällsvetenskaplig miljö- och hållbarhetsforskning, CESSS. De är också en del av Plattform för en hållbar framtid vid Örebro universitet. ® HOPP OCH KLIMATORO – VILKEN ROLL SPELAR TILLIT TILL FORSKNINGEN FOTO: PEXELS