Kreativa platser 1
Ansökningar och bidragsbelopp Totalt har 270 ansö
kningar inkommit för Kreativa platser i tre ansökningsomgångar. Av dessa beviljades totalt 75 ansökningar (28 procent). Totalt ansökte projekten om cirka 360 miljoner kronor. Av det beviljades 97,5 miljoner kronor vilket motsvarar cirka 27 procent av det sökta beloppet. Över 100 parter har ingått i satsningens olika projekt. Huvudsökande har i de allra flesta fall varit en ideell förening. Tabell 1, som visas på nästa uppslag, visar hur många som har sökt bidraget respektive år och hur många som fått bidrag. Att antalet sökande minskade efter 2016 beror på att Kulturrådet kommunicerade att vi skulle prioritera ansökningar som blivit beviljade bidrag tidigare år. Geografisk spridning Totalt har 12 län och 20 kommuner funnits med i Kreativa platser. Störst representation (36 procent) finns i Stockholms län följt av Skåne (19 procent). I övrigt ser vi en relativt jämn spridning över länen. Tabell 2 visar den geografiska spridningen för beviljade projekt fördelat på år och län. Av den totalt beviljade summan inom Kreativa platser har drygt hälften (52 procent) gått till storstäder, det vill säga städer med minst 200 000 invånare i den största tätorten samt till Stockholms kranskommuner. Tabell 3 visar hur fördelningen sett ut i kommungruppsindelning. Finansiering I tabell 4 ser vi hur stor del av Kreativa platsers bidrag som utgör projektens totala intäkter. Projektens ekonomiska redovisningar för det första året visar att den största delen (86 procent) av projektens intäkter kommer från Kulturrådets bidrag. Den näst största bidragsgivaren är kommunen, men det bidraget utgör en liten del jämfört med den finansiering som Kulturrådet bidrar med inom ramen för Kreativa platser. Kulturuttryck Projekten arbetar med många olika konstnärliga uttryck i sina verksamheter. Några arbetar brett med flera olika uttryck samtidigt, som till exempel projektet Lyssna på oss i Jörn och Med början i Fisksätra i Stockholm. Andra projekt fokuserar på en konstform men har med flera konstformer runt sin huvudaktivitet. Projektet Livet bitch! i Södertälje har som mål att ta fram en teaterföreställning, vilket görs genom att de arbetar med bild och form och musik parallellt. I Flen har projektet The Culture House utökat sin verksamhet från musik till teater, dans, film och bild och form eftersom det funnits en efterfrågan hos deltagarna. I snitt har projekten arbetat med sju olika kulturuttryck i sina verksamheter. De kulturuttryck som flest angett är bild och form, musik och dans. I kategorin Annat uppges t.ex: samskapad konst/kultur, självförsvarskurs för kvinnor, matkultur och odling, digitala verk, kostymtillverkning, grafisk form. Tabell 5 visar en översikt över vilka kulturuttryck och aktiviteter projekten har genomfört eller använt sig av 2018. I ansöknings och redovisningsblanketten har det varit möjligt att ange fler än ett alternativ. Vi har en flytande syn på begreppet målgrupp. Målgruppen har varit boende i området som bryr sig om platsen. Målgruppen är vi som sökt pengarna, deltagarna, processledarna samt publiken. Ur redovisning från Ortens verklighet Målgrupper En klar majoritet av projekten riktar sig till en bred åldersinriktad målgrupp men de flesta har angett att de riktar sig till barn och unga. Färre projekt har angett att de riktar sig till personer över 66 år medan alla projekt har angett att de riktar sig till åldersgruppen 19–25 år. Några av projekten har angett att de inte riktar sig till någon särskild målgrupp utan att alla är välkomna. I tabell 6 ser vi fördelningen för vilken målgrupp projekten angett att de vill arbeta med. Precis som för kulturuttryck finns här en möjlighet att kryssa för fler än en målgrupp. 19