Kreativa platser 1
Några röster om arbetet med Kreativa platser Vikt
en av att involvera boende från start Simon Strömberg och Viktoria Nguema anställdes som handläggare 2015, tillsammans med Edna Eriksson fram till januari 2016, och har sedan dess varit ansvariga för satsningen. Utifrån sina erfarenheter av att arbeta med frågor som rör kultur, delaktighet och breddat deltagande inom ideell och offentlig sektor har de utvecklat bidraget Kreativa platser. Hur kan man närma sig en satsning som Kreativa platser på bästa sätt? Genom Kreativa platser fick vi en unik möjlighet att forma innehållet i uppdraget och till och med ge förslag till en bidragsförordning. Inledningsvis ville vi titta på vad det är för faktorer som gör att satsningar slår rot i det lokala samhället. Under många år har mängder av projekt kommit och gått i områden med socioekonomiska utmaningar men få har lämnat bestående resultat. Vi ställde oss frågan: Hur kan vi formulera en satsning som har möjlighet till förankring, och där de boende utgör basen och involveras redan från start? Vi hade väldigt lite tid för research men det kändes viktigt att ta till vara på tidigare erfarenheter och kunskap från personer och organisationer som arbetat med liknande satsningar. Nämn något som har varit utmanande med satsningen En utmaning har varit hur vi ska jobba med principen om armlängds avstånd. Samtidigt som projekten är självständiga verksamheter, så har vi velat vara tillgängliga för att erbjuda stöd och coachning i deras processer. Två viktiga strategier vi har använt oss av för att balansera de olika delarna har varit vår offensiva kommunikationsstrategi och att arrangera fysiska träffar för erfarenhetsutbyten där projekten fått möjlighet att stötta varandra. Vad betyder en satsning som denna? Satsningen är en ögonblicksbild av Sverige såsom det ser ut idag, i all sin komplexitet. I princip alla projekt befinner sig i skärningen mellan det vi skulle kunna kalla för lokalt demokratiarbete och kulturarbete. Vi har sett att konsten som skapats ofta berör aktuella samhällsfrågor och lokala politiska diskussioner. Vi har också sett att projektens förutsättningar påverkas av sådant som står utanför kulturens traditionella område. Till exempel var en projektledare tvungen att börja sitt uppdrag med att få kommunen att reparera gatljusen i området innan kulturverksamheten överhuvudtaget kunde komma igång, eftersom det gjorde att deltagarna inte ville gå dit efter att det blivit mörkt. Det här påverkar oss som myndighet att se på kultur och kulturutövande ur ett vidare perspektiv. En utmaning när stora delar av det offentliga systemet upplevs uppdelat i stuprör. När vi pratar om effekter så har vi varit tydliga med att det är svårt att mäta den här typen av satsning som till stor del handlar om mjuka värden. Vi valde därför att sätta berättelsen i fokus. Vi ville förmedla en bild där fokus ligger på människorna och platsen och på den kreativitet som redan finns där. Ofta dras dessa områden med stereotyper av hur det är att leva där eller om människorna som bor där, och det behöver vi komma ifrån. Det hoppas vi att vi har lyckats göra genom den här satsningen. Vad händer efter satsningen? För oss har det varit viktigt att lyfta fram att det här är ett kulturutvecklingsprojekt. Syftet med Kreativa platser är inte att lösa samhällets alla problem. Vi vill visa vad som händer när fler få ta del av offentligt finansierad kultur och har försökt skapa förutsättningar för att lyfta kulturen i samspel med offentlig sektor, civilsamhället och privata aktörer. Projekten är nu inne på sitt sista år inom ramen för Kreativa platser. På Kulturrådet fortsätter arbete med breddat deltagande, med avstamp i de erfarenheter vi har fått genom Kreativa platser. 28