Kreativa platser 1
Kulturrådets reflektioner Det framtida arbetet me
d breddat deltagande Kreativa platser har stärkt kulturen på flera platser runtom i landet genom att fungera som brobyggare mellan den offentligt finansierade kulturen och de som vanligtvis inte deltar i den. Efter satsningens slut fortsätter Kulturrådet arbetet med att hitta sätt att ta tillvara erfarenheter från satsningen, i syfte att utveckla vår egen verksamhet. I dag går en stor del av medlen till den offentligt finansierade kulturen till institutioner och de traditionella kulturuttrycken, till exempel scenkonst, bild och form samt musik. En nyligen publicerad studie av Transit kulturinkubator, som är en ideell förening med syfte att stödja nystartade kreatörs och kulturverksamheter, uppger att det offentliga stödsystemet upplevs som svårt att hantera och att kännedomen om systemet är låg bland konstnärer i Stockholms miljonprogramsområden och liknande bostadsområden. Det är en utmaning som den offentligt finansierade kulturen måste ta sig an. Kulturrådets ambition med Kreativa platser har varit att våga visa komplexiteten i denna fråga som många gånger har en tendens att anta en stuprörsform. Vi har genom Kreativa platser och det lärande perspektivet kunna uppmuntra till flexibilitet i en struktur som ofta är regelstyrd och bygger på hur samhället, det ideella engagemanget och kulturutövandet sett ut genom åren. De senaste åren har Kulturrådet tilldelats flera strategiska uppdrag. Bland annat satsningen på ett kulturskolecentrum, statsbidraget Skapande skola, satsningen på stärkta bibliotek och läsfrämjande för att nämna några. Dessa uppdrag syftar till att utveckla verksamheter för att öka deltagandet hos de som vanligtvis inte deltar i dessa verksamheter. Kulturrådet ser Kreativa platser som en språngbräda i arbetet för att göra kulturen tillgänglig för fler. Under 2018 har myndigheten inrättat en ny funktion som arbetar strategiskt med frågor som rör Kulturrådets arbete med breddat deltagande. Tanken är att denna funktion ska bidra till ett gemensamt synsätt på hur Kulturrådets bidrag sammantaget medverkar till att kulturen ska komma fler till del i hela landet i samspelet mellan olika främjande satsningar och bidragen till den professionella kulturen. Arbetet kommer att utvecklas under 2019 och kopplas till bland annat social hållbarhet, Agenda 2030, yttrande frihet och konstnärlig frihet. Detta inbegriper samverkan såväl internt som med andra myndigheter och organisationer nationellt och internationellt. Inom ramen för detta arbete kommer vi att samverka med MUCF och Riksidrottsförbundet inför demokratins 100årsjubileum 2021, i en gemensam satsning med tydligt fokus på ungas delaktighet. Satsningens målgrupp är unga och personer som kan möjliggöra ungas delaktighet som till exempel idrottsledare, fritidsledare, kulturskolepedagoger och även de krafter som finns lokalt och regionalt. Med satsningen vill vi skapa förutsättningar för samtal med unga utifrån deras villkor och perspektiv. Inkluderande kulturliv i Norden Vi har sedan 2017 ingått i det treåriga projektet Inkluderande kulturliv i Norden. Projektet initierades av det norska kulturdepartementet i samband med ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2017. Kulturrådet och motsvarande myndigheter i de nordiska länderna är representerade i en arbetsgrupp. Projektet har arbetat med att skapa plattformar och nätverk för erfarenhetsutbyte mellan de olika länderna, och lyfter bland annat på frågor som kulturens roll för inkludering i det lokala samhället. Erfarenheterna från Kreativa platser har varit centrala i projektet. 57