Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Inför EU-valet
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Svensk Jakt testar: Jackor
Svensk Jakt Bäverjakt
Svensk Jakt Viltvård VILTVÅRD Med en väl anlagd va
ll kan man både skapa bra foder för viltet och gynna biologisk mångfald. Gör en mångfaldsåker O TEXT & FOTO ANDERS JARNEMO rdet ”viltåker” får kanske många att tänka på klassiska viltåkersgrödor som fodermärgkål och havre. Och nog för att dessa är begärliga för viltet. Nästan för begärliga – risken är att viltåkern mycket snabbt betas ned och maten tar slut, kanske redan innan vintern. Ettåriga grödor kräver också en jämförelsevis intensiv skötsel. Bättre är kanske då att så en vall som kan ge kvalitativt bete året runt och vars skötsel är mer extensiv. En vall kan ligga tre-fyra år och det räcker med en årlig putsning för att hålla den fräsch. Varierat viltbete Man kommer långt med en ren vall av till exempel vitklöver eller blålusern. Men genom att blanda in flera sorter får man ett mer varierat bete. Olika sorter kan även vara olika attraktiva för olika viltarter, och kan kanske variera i begärlighet mellan olika perioder på året. Med en blandning sprider man också riskerna om någon sort inte skulle ta sig. En variationsrik vall gynnar även andra än viltet. När man står invid en blommande viltåker slås man ofta av vilket enormt surr och myller det är av humlor, bin, fjärilar och blomflugor. Dessa pollinerare spelar en oerhört viktig roll i våra ekosystem. Men det är också en grupp som har det svårt i det moderna landskapet. En vall med många blommande sorter gynnar pollinerare och bidrar till ett rikt insektsliv. Fråga lokala lantbrukare Vad ska man då blanda i för sorter? För den som inte vill blanda själv finns det färdiga vallblandningar hos fröhandlare och där kan man också få rådgivning. Samtidigt kan det ju kanske också vara kul att själv experiment era sig fram till vad som passar bäst på ens egen mark. Klokt är dock att rådfråga lokala lantbrukare. Vitklöver och rödklöver bildar ofta basen i vallar, men det kan vara idé att prova komplettera med alsikeklöver, perserklöver eller blodklöver. Både blålusern och cikoria är begärliga arter som tål hårt bete och som också klarar torka bra. Gräs som timotej, ängssvingel, rödsvingel och rörsvingel förekommer ofta i blandningar, men om man vill ha en vall med mer riklig blomning, kan man minska på gräsen till förmån för kummin, käringtand, humlelusern, svartkämpar, pimpernel och inte minst honungsört. Den sistnämnda har en stark dragningskraft på humlor och bin då den blommar länge och har en rik produktion av nektar och pollen. Även om vallen är flerårig, kan man också blanda i ettåriga växter, om man vill krydda anrättningen med till exempel fodermärgkål eller foderraps. En viktig fråga är naturligtvis var man bäst lägger en viltåker? Har man valmöjlighet kan man nyttja de ytor och de delar av fält där man ser att viltet gärna håller till och känner sig trygga. Ofta får man dock hålla tillgodo med den mark som inte längre är lönsam att bruka, som till exempel små jordbruksskiften i skogen eller kantremsor, och det behöver nog inte vara det sämsta ur viltets synvinkel. Risk för slutet landskap I dag har många mindre mjölkgårdar problem med lönsamheten och tvingas lägga ner. Betesdjuren försvinner och vallarna behövs inte längre. Mindre åkerskiften i skogsbygder är svåra att bruka rationellt. Många gånger blir alternativet att plantera igen med gran och landskap et blir alltmer slutet. En vall för det vilda kan då hålla landskapet öppet, ge alternativt foder för viltet samt gynna insekter och biologisk mångfald. I stället för viltåker borde vi kanske tala om mångfaldsåker? ‹‹‹ 1 2 60 3 Nr 5 2019 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Vildsvinstroféer
Svensk Jakt Bilar för jakt och vardag
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Solens upp- och nedgång
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt: Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt: Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt: Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt: Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt: Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt: Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt: Sydost
Svensk Jakt Regionalt: Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer