Nordisk Energi 1
Kärnkraft Våras det för den svenska kärnkraften?
Under Inspectas konferens Kärnteknik 2016 fokuserades det även på hur hållbar drift ska kunna uppnås, vilket bland annat handlar om att bibehålla tillgängligheten och samtidigt ha god kostnadseffektivitet. En av de viktigaste frågorna är emellertid hur kunskapen och kompetensen hos de människor som i framtiden ska sköta driften av våra kärnkraftverk ska upprätthållas. Dessutom delade Torbjörn Wahlborg från Vattenfall med sig av sina tankar om den svenska kärnkraftens framtid efter energiöverenskommelsen och hur den dystra syn han hade på framtiden när han talade på förra årets konferens nu bytts mot försiktig optimism. Text: Alarik Haglund E va Simic från Strålsäkerhetsmyndigheten, vars målsättning är en hög nivå av expertis och kompetensutveckling inom strålsäkerhetsområdet för att säkerställa fortsatt säker drift och avveckling av de svenska kärnkraftverken och säker hantering av kärnavfall, berättar för deltagarna om läget i Sverige när det gäller forskning och kompetensutveckling och om de utmaningar som vi står inför. – Det skedde en abrupt förändring där vi gick från en period där Vattenfall ville bygga nya reaktorer till förra årets beslut att avveckla fyra av de tio svenska reaktorerna, säger Eva Simic. Nya förutsättningar De förändrade förutsättningarna för den svenska kärnkraften har lett till en rad utmaningar för forskningen och kompetensutvecklingen. – Vi ser redan effekterna. Studenterna är inte intresserade av kärnkraftsrelaterade kurser och utbildningar, meddelar Eva Simic. Hon menar också att licenstagarnas utmanande ekonomiska situation innebär att de inte kan lägga så mycket resurser på att finansiera forskning och utbildning, något som dessutom sammanfaller med att flera stora forsknings- och utvecklingsinitiativ avslutas, och eftersom licenstagarnas avgifter baseras på antalet reaktorer som är i drift kommer strålsäkerhetsmyndighetens forskningsbudget att minska med 20 miljoner kronor till år 2020. Det finns emellertid enligt Eva Simic en stabiliserande faktor i form av den nya energiöverenskommelsen. – Tyvärr kom överenskommelsen för sent och vi kan inte se någon effekt på studenternas intresse för den här typen av utbildningar och kurser. Förhoppningsvis kommer vi att kunna se det nästa år, men under tiden är vårt jobb att prata om framtiden och Nordisk Energi visa att det finns en framtid inom det här området, säger Eva Simic. Vägar framåt Förutom att hitta ett sätt att locka studenter menar Eva Simic, är det också viktigt att vi bibehåller en sund nivå av nationell forskning för att vi ska ta oss framåt. – Utan forskning har vi inte människor som kan utbilda nya studenter, påpekar Eva Simic. Hon menar även att det behövs ett ökat samarbete mellan licenstagare, ägare och den akademiska världen, att det behövs ett ökat engagemang i internationella forskningssamarbeten och ett mer proaktivt tänkande när det gäller EU:s forskningsprogram och att det kan vara fördelaktigt att delta i forskning inom ny kärnkraftsteknik, vilket än så länge inte prioriterats av varken licenstagarna eller Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessutom betonar hon att det finns ett behov av att skapa en mer positiv bild av kärnkraften i allmänhet genom att utmana den allmänna uppfattningen av att kärnkraftssektorn är på tillbakagång och representerar förlegad teknik och genom att demonstrera att den kan erbjuda utmanande och utvecklande karriärer. Sprickbildning och långtidsdrift Deltagarna får också höra från Peter Scott, som redogör för en mer tekniskt orienterad utmaning när det gäller hållbar drift av kärnkraftverk i form av spänningskorrosionssprickning i nickelbaserade legeringar och rostfritt stål i kokvattenreaktorer och tryckvattenreaktorer. Även om detta problem, som inte förutsågs då kärnkraftverken designades, inte är lika vanligt förekommande som flödespåverkad korrosion menar Peter Scott att det är minst lika viktigt att ta hänsyn till. Eva Simic från Strålsäkerhetsmyndigheten berättade om de utmaningar den svenska kärnkraften står inför när det gäller forskning och kompetensutveckling och hur man ska ta sig vidare. Foto: Alarik Haglund ” Tyvärr kom överenskommelsen för sent och vi kan inte se någon effekt på studenternas intresse för den här typen av utbildningar och kurser Peter Scott redogjorde för spänningskorrosionssprickning i nickelbaserade legeringar och rostfritt stål och hur detta problem påverkar den hållbara driften av kärnkraftverk. Foto: Alarik Haglund 25