AMES 1
VETENSKAPLIGT BÄTTRE SMAK OCH APTIT MED HJÄLP AV
BAKTERIER Vi har munnarna fulla av bakterier och Örebroforskaren Alba Cuecas ska kartlägga hur de påverkar våra smaklökar. Nästa steg är att hjälpa människor som förlorat delar av smaksinnet och tappat aptiten. – Det kan vara på grund av medicinering, sjukdom eller ålder. Om vi kan ge dem smaken tillbaka kan det också leda till att de äter bättre, säger Alba Cuecas, forskare i mikrobiologi vid Örebro universitet. Hon ska kartlägga vilka bakterier LÅGINFLAMMATORISK KOST PRÖVAS MOT BARNREUMATISM Traditionellt har inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar behandlats med läkemedel för att dämpa smärta och inflammation, men även med träning av rörlighet och styrka. I en studie på Akademiska sjukhuset prövas så kallad låginflammatorisk kost som kompletterande eller alternativ behandling. – Förhoppningen är att barn och tonåringar ska få antiinflammatorisk hjälp av kosten, som ett komplement till annan behandling eller som enda behandling av sin ledsjukdom. Det skulle kunna innebära ett mindre behov av långverkande antireumatisk läkemedelsbehandling och en möjlighet att kunna påverka sin sjukdom själv i vardagen, säger Lillemor Berntsson, barnreumatolog på Akademiska sjukhuset, som leder koststudien. Även om reumatism är mer ovanlig i unga år så kan även barn och tonåringar drabbas. I Sverige insjuknar drygt 200 barn varje år i ledgångsreumatism (juvenil idiopatisk artrit (JIA), där de mest typiska symtomen är att en eller flera leder svullnar och blir varma. Syftet med koststudien, som beräknas pågå fram till 2021, är att pröva om så kallad låginflammatorisk kost har effekt mot inflammation hos barn med konstaterad inflammatorisk ledsjukdom. Preliminära data inger hopp om att kosten kan ha en anti-inflammatorisk effekt. – Fyra av de första 15 barnen/tonåringarna var aktuella för tillägg med så kallat biologiskt läkemedel när de gick med i studien, men detta behövdes inte efter en månads kostbehandling, säger Lillemor Berntsson. Tarmen utgör kroppens största immunologiska organ och reglerar till stor del hur vårt immunförsvar fungerar. Det finns vetenskapligt stöd för att processad halv- eller helfärdig mat innehåller komponenter som är ogynnsamma för immunsystemet. Detta beror bland annat på att födan värms upp under lång tid men också på olika tillsatser såsom konsistensgivare. – Låginflammatorisk kost innebär att man äter livsmedel som i djurförsök haft en gynnsam inverkan på tarmens immunsystem. Kosten som används i studien är studerad i USA och har effekt mot inflammatorisk tarminflammation hos barn, men den gör inte att tarmslemhinnan läker fullt ut, förklarar Lillemor Berntsson. Kosten består bland annat av kött, fisk, ägg, skaldjur, nötter, frukt och grönsaker, och är enligt Lillemor Berntsson en fullvärdig kost sett till näringsinnehåll. Den är också fri från gluten och socker samt innehåller en begränsad mängd mejeriprodukter. Lillemor Berntsson menar att gluten sannolikt inte är skadligt i sig, utan det handlar om att minska mängden av vissa kolhydrater. Det kanske viktigaste med kosten är att den är fri från ämnen som uppstår när man processar mat samt fri från konsistensgivare, resonerar hon. För att medverka i studien ska man ha en konstaterad inflammatorisk ledsjukdom (juvenil idiopatisk artrit) men inte vara höginflammatoriskt sjuk. Målet är att deltagarna ska pröva kosten strikt i en månad, helst i tre månader. Under den tiden ändras inte den långverkande antireumatiska medicineringen. – Att forska på kost är komplicerat, men vi behöver mycket mer forskning för att bli säkra på vad vi ska rekommendera föräldrar och barn och för att veta hur en optimal kost borde vara sammansatt om man har inflammatorisk ledsjukdom, avrundar Lillemor Berntsson. n som finns på tungan med DNA-teknik. Nästa steg är att koppla ihop olika bakterier med smakerna salt, söt, bitter, sur och umami. För att det ska vara möjligt kommer hon att använda sig av maskininlärning (artificiell intelligens), bioinformatik och sensoriska analyser. SMAKTESTER OCH ARTIFICIELL INTELLIGENS – Jag kommer att låta olika människor göra smaktester och samtidigt undersöka vilka bakterier de har i munnen. Vilka bakterier finns det fler av hos personer som känner av sälta eller bitterhet lite extra till exempel. – Maskininlärning gör det möjligt att söka efter mönster som annars skulle vara svåra att hitta, säger Alba Cuecas. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar mikrobiologi, sensorik och maskininlärning och Alba Cuecas har stöd av forskare inom de olika fälten: Jana Jass, Åsa Öström, Amy Loutfi, Stefan Wennström och Dirk Repsilber. FAKTA: Alba Cuecas är en del av universitetets satsning på Mat och hälsa. Hon doktorerade i Sevilla, Spanien, och har forskat om hur olika bakterier reagerar vid olika temperaturer. Hon har undersökt bakterier i olika miljöer – till exempel i varma källor. Det är grundforskning som kan användas för att förstå vad som kan hända när klimatet förändras. Det kan även användas för att reglera temperaturer inom matindustrin med tanke på bakterier. n 31 FOTO: PRESSBILD