GLAS 1
Oskar Storm skriver om cirkulär användning av pla
nglas: ”För att återvinna planglas måste kommunerna förbjuda glas på deponi” ”När RISE kallar ser jag det som mitt jobb att svara ja. Det har gett mig insyn i ett antal mer eller mindre upphetsande ämnen, exempelvis betongrinningar på glas. I det projektet lärde jag mig vad en droppnäsa är.” Text och foto: Oskar Storm, Saint-Gobain ”När så Anders Widing kontaktade mig i januari 2018 om ett nytt projekt Ökad cirkulär användning av planglas suckade jag djupt och tackade ja till att sätta av ett antal timmar på det, utan att veta att det skulle komma att ändra min syn på världen. Efter en trög start for vi i januari 2020 till Paris för att träffa FoUfolket inom Saint-Gobain och lära mer om kraven på glasskärv; vad ska till för att kunna smälta om gammalt glas till nytt. Glasfylld container i Frankrike. • Saint-Gobain vill öka skärvandelen i glasproduktion från 30 procent till 50 procent till 2025. En stor teknisk utmaning och en gigantisk utmaning gällande råvara. Dagens 30 procent består till 19 procent av glas som recirkuleras i floatverket och till 11 procent av glas som skickas tillbaka från glasförädlare (”skärspill”). De nya 20 procenten måste därmed komma från återvunnet glas ”end-of-life” eller ”post-consumer-cullet” på fikonspråk. Som utgör mindre än en procent idag. • Sverige är ett extra svårt område för planglasåtervinning. Dels är det långt till floatglas. Dels har vi främst träfönster. Det innebär att såväl glas som ram är relativt lågvärdiga material per kilo. Aluminiumramar är väldigt attraktiva såklart, PVC-ramar står sig också väl, de kan nedgraderas till bärarmaterial för plastmattor. Men målat trä kan i nuläget egentligen bara brännas. Helene Lohr och Valentin Boutellier. Våra franska värdar, Helene Lohr och Valentin Boutellier, ägnade oss oavbruten information om glasskärvskrav i ett och ett halvt dygn. Anders utredning tog ett jättekliv framåt då Valentin hade utrett metoder och volymer för potentiell glasåtervinning, land för land i EU. Och på FoU-avdelningen i Tourotte norr om Paris lärde vi oss hur viktigt det är att återvinna glasskärv: • 1 000 kg skärv ersätter 1 200 kg råvaror för att tillverka 1 000 kg nytt glas. • I processen sparar man 300 kg koldioxid (av 1 000 – 1 200 kg i normal glasproduktion). 36 GLAS 1.2021 I ett slag öppnades mina ögon för en del tuffa fakta: 98 procent av glasflaskor och glasburkar återvinns idag, ofta cirkulärt. Men planglas blir som bäst glasflaskor eller glasfiberisolering om det inte deponeras direkt. Jag hade hört det flera gånger, men först när jag såg glasskärv på väg in i en floatvanna föll polletten ner. Enda sättet att få till återvunnet glas ”på riktigt” är genom att ta tillvara gammalt planglas. Konstglas Planglas Förpackningsglas Mineralull Skumglas Deponi Figuren är från RISE och illustrerar nedgradering av glasråvara. / TEMA / Hållbarhet