UTBLICK Fakta: Finland Antal invånare: 5,5 miljon
er. Skogsareal: 22,1 miljoner hektar. Skog per invånare: 4 hektar. Skogsbestånd: 50 % tall, 30 % gran, 16 % björk, 4 % övrigt. Fakta: Sverige Antal invånare: 10 miljoner. Skogsareal: 23,2 miljoner hektar. Skog per invånare: Cirka 2,3 hektar. Skogsbestånd: 39 % tall, 42 % gran, 12 % björk, 7 % övrigt. realiseras när man säljer virke. Lättnaden gäller skogar som inte ingår i överlåtelsen av lantbruk; där gäller andra regler. Med lättnaden försöker man också styra skogsägarstrukturen och koncentrera skogarna på färre och större händer. Därför finns en lägre gräns, ett beskattningsvärde på 30 000 euro eller 100 hektar, för avdraget. Den del som överstiger de här gränserna multipliceras med 2,4 som då utgör avdragsgrunden. Gränserna betyder dock att avdraget berör en minoritet av de privata skogsägarna, cirka 30 procent. Den överlägset största gruppen av de finländska skogsägarna har mindre än 20 hektar skog. Dessutom kommer cirka hälften av det virke som säljs till skogsindustrin från privatskogarna från skogsfastigheter på under 50 hektar. BLAND ÖVRIGA POLITISKA medel för att främja aktiviteten i de finländska skogarna finns statsbidrag för vård av plantskog och ungskog. Det gäller i praktiken röjning. För tillfället råder visserligen ansökningsstopp i stödet för vård av ungskog. Man kan få upp till närmare 2 250 svenska kronor per hektar. Om man samlar ihop det bortröjda klenvirket för energi kan man få ytterligare ungefär 1 957 svenska kronor per hektar. En debatt pågår i Finland om det klart största projektet inom finländskt skogsbruk. terna. Sällan finns det så stora andelar att hämta ut på en gång, men man kan dra av en summa vid varje avverkning tills hela avdraget använts. Skogsavdrag finns även i Sverige. Man har försökt införa andra skattelättnader i Finland, till exempel vid förstagallringar, men de har inte haft samma betydelse som skogsavdraget. Riksdagen har dessutom nyligen godkänt en skattelättnad som berör generationsväxlingar och som kan Aili Piironen, kommunikationschef, UPM Metsä ändamålsenliga med stöd för skogsvård. Från skogsägarhåll vill man hålla kvar det, men det finns de som hävdar att stödet har en hämmande inverkan eftersom väldigt lite vård utförs utan bidrag. I vilket fall som helst investerar den finska skogsindustrin. Inom de närmaste åren uppgår investeringarna enligt skogsindustrins intresseförening till cirka 16,63 miljarder svenska kronor. Efter att investeringarna är slutförda blir behovet av virke cirka tio miljoner kubikmeter större än i dagsläget. n KOMMENTAR Ljus framtid för finska skogen SKOGSINDUSTRIN i Finland – särskilt de tre största skogsjättarna, UPM Kymmene, Metsä Group och Stora Enso – utgör en mycket viktig del av det finska samhället. De har bidragit till den finska ekonomin genom årtionden, särskilt med produkter av låg förädlingsgrad och stora volymer, såsom virke, papper och pappersmassa. I dag finns det en vilja att investera i framtiden och skapa något nytt. Det pratas mycket om bioekonomin och om att skapa nya förnybara produkter och det finns en enorm potential i att förädla skogsprodukter vidare till exempelvis biobränslen, bioplast med mera. NYA VERKSAMHETER är inte lönsamma i dag, och inte heller riktigt stora. Men genom storsatsningar av stora bolag – till exempel Metsä Group Äänekoski – kan små startup-bolag börja växa vid sidan om. Och det råder ingen tvekan om att en del av dessa nya verksamheter kommer att bli riktigt stora och lönsamma i framtiden. Den politiska viljan för att få ut virke från skogen och skogsbolagens investeringar i nya verksamheter leder till en gynnsam framtid för hela skogsbranschen i Finland. n PEKKA VASANKARI Senior Relationship Manager Handelsbanken Helsingfors, Finland Tillväxt 13