Krönika Förvirrande om naturvård i skogen D e fle
sta skogsägare jag känner är stolta och glada om de har höga naturvärden i sin skog. Många av oss har inte heller något emot att reservat bildas. Men då vill vi ha relevant och snabb betalning, och besluten måste ske i dialog med oss. Det sker alltför sällan och mycket av det som gäller vad beträffar naturvården i skogen är förvirrande. Riksdagen har till exempel i juni 2014 fattat stora beslut om naturvården i skogen, utan att ha kommunicerat detta. Bland annat slår riksdagen fast att 20 procent av landets skogar ska skyddas. Regeringen har också gjort flera internationella åtaganden med samma inriktning. Problemet är att dessa politiska mål är beslutade, men inte finansierade. Så när höga miljövärden hittas i en skog tar det ofta för lång tid innan skogsägaren får ersättning. Här borde vi skogsägare göra gemensam sak med den ideella naturvården och kräva att staten skärper sig och budgeterar för det skydd man beslutat om. SKOGSNÄRINGEN VILL HA ”frihet under ansvar”, men kritiseras för att inte ta ansvar för just miljöarbetet. Därför har man kommit överens om 40 nya målbilder för naturvårdsarbetet. Samtidigt finns det ett misstroende mot dagens skogsbruk bland de allt mer urbana slutkunder som betalar för virket. Ikea räknar med deras leverantörer år 2030 kommer att köpa in 60 miljoner kubikmeter virke om året. Ytterst är LEIF ÖSTER Skogsägare Dalagård, Avesta Tillväxt 21 det dessa slutkonsumenter som kommer att avgöra hur vi får bedriva vårt skogsbruk. Skogsägare äger förvisso sin När höga miljövärden hittas i en skog tar det ofta för lång tid innan skogsägaren får ersättning. skog, men med äganderätt följer också skyldigheten att känna till och följa de lagar som gäller. Få tänker på att det för dessa inskränkningar normalt inte ges någon ersättning. Exempel på detta är strandskydd, allemansrätt och miljöbalk. Certifierade skogsägare, och det är de flesta, har dessutom lovat att utan ersättning undanta fem procent av sin areal för naturvård. Av någon anledning ska slutavverkningar anmälas sex veckor i förväg till Skogsstyrelsen, medan gallringar inte behöver anmälas. Detta har lett till en trist diskussion om att man som skogsägare kan gallra bort sina höga naturvärden, för att ”slippa” få skogen skyddad. Det är en tråkig inställning ur ekologisk synpunkt och våra slutkunder kommer aldrig att acceptera ett sådant beteende. I allt detta ska alltså vi skogsägare navigera. Frågan är hur man gör det på bästa sätt. Mitt råd är att vara proaktiv och sätta upp mål för sitt skogsägande. Läs den uppdaterade skogsbruksplanen noga, särskilt sidorna om naturvärden i skogen. Prata med Skogsstyrelsen. Kanske vågar du prova på någon ny skötselmetod där man gallrar mindre för att behålla kapitalet i skogen? Men framför allt – tänk själv. Det kan ju vara lite ovant, men är väldigt nyttigt. n