Del 1: Målsättningen et går att rädda planeten” 3
Lantbruket och skogen har en otrolig möjlighet att vara en stor del av lösningen på världens miljöproblem. Skogen och lantbruket har en nyckelroll om FN:s klimatavtal och gällande miljömål ska klaras av. Johan Rockström berättar om vad som måste göras. Det handlar om att snabbt utveckla ett fossilfritt lantbruk och om att minimera utsläppen av kväve och fosfor. Text Marina Tell Eskildsen Foto Lars Eskildsen DET HAR VARIT rekordvarmt på Arktis under hösten och vintern. 20 grader varmare än normalt. Många människor står i kö för att få prata med Johan Rockström, professor i miljövetenskap samt chef och grundare av Stockholm Resilience Center, SRC, det internationellt välansedda centret vid Stockholms universitet och Kungliga Vetenskapsakademien. Tv-intervjuer, internationellt forskningssamarbete och högnivåmöten i olika länder upptar en stor del av hans tid. I oktober presenterade han en vetenskaplig rapport i Vita huset i Washington. I november presenterade han den Johan Rockström Född den 31 december 1965. Han har agronom- och doktorsexamen, har jobbat med vattenfrågor i Afrika i flera år, är ledamot av akademierna IVA, KVA och KSLA och är chef för Stockholm Resilience Center, SRC, med över 140 anställda. första utvärderingen av risken för irreversibla, storskaliga händelser i Arktis för den svenska regeringen. Och så där rullar det på. Alla vill få del av den senaste SRC-forskningen och Johan Rockströms syn på miljösituationen i världen. Och han är tydlig. När det blir tidningen Tillväxts tur en sen torsdagskväll efter arbetstid (han har en lucka mellan intervjuer med Svenska Dagbladet och TV4) får vi klara besked: – Det finns stora skäl att vara enormt orolig! Johan Rockström är djupt bekymrad för miljön, men inte helt utan hopp. – Det går att rädda planeten, men det gäller att vi agerar nu. 1946 Ellagen träder i kraft. Svenska staten tar på sig huvudansvaret för utbyggnaden av elförsörjningen i landet. 1949 Nato bildas (North Atlantic Treaty Organisation). Svensk Fjärrvärme (branschorganisation för svenska fjärrvärmeföretag) bildas. – Det är i senaste laget, säger han och hänvisar till extrema värmeböljor, torka, översvämningar, vattenkriser, kollapsande korallrev med mera. DET HOPPFULLA HANDLAR om att det finns både stor kunskap och en stark vilja att komma till rätta med det som är fel. Johan Rockström sticker inte under stol med att ”Parisavtalet”, det avtal som slöts i Paris 2015, bådar gott och måste betraktas som historiskt och sensationellt. – På SRC engagerade vi oss under fyra års tid i den process som ledde fram till FN:s hållbarhetsmål. Det började med att vi på SRC bjöd in till ett symposium 2011 i Stockholm. Dit kom bland andra Finlands president Tarja Hallonen, då även ordförande i FN:s hållbarhetskommission. Vi forskare fick möjlighet att förklara vårt tänk om den stora världen på den lilla planeten och hur viktigt det är att vi utvecklar globala miljömål. Jag är stolt över det här och bedömer att det Parisavtalet 1,5 grader Det globala klimatavtalet, det första i sitt slag, som världens länder enades om i Paris 2015 är rättsligt bindande och innebär att det finns en gemensam plan, världens länder emellan, att minska utsläppen. Syftet är att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader i förhållande till den globala medeltemperaturen innan den industriella revolutionen. Avtalet säger också att länder successivt ska skärpa sina åtaganden. 1950 Lokala miljöproblem börjar få global effekt, enligt Johan Rockström, Human Quest. 1951 Reguljära inrikesflygningar med jetplan introduceras i Storbritannien. Den första flygbesprutningen med herbicider (fenoxisyror) uppmaningar till svenskt lantbruk: 1. Stoppa allt fossilberoende. 2. Minimera kväveutsläppen. 3. Stoppa fosforläckaget. Johan Rockström är medveten om att hans uppmaning till lantbruket kommer att kräva omfattande förändringar. Han säger att det kommer att innebära en agrar revolution – men en nödvändig sådan. > KÄLLA: REGERINGEN.SE sker inom skogsbruket i norra Sverige i syfte att ”lösa lövproblemet”, det vill säga man ville spruta bort lövskog, som gav sämre lönsamhet än barrskog. Tillväxt 23