Berte gård har byggt en ny ladugård för 250 kor i
lösdrift. Till höger: i kvarnens labb testas mjölet i flera omgångar. Den gamla tegelbyggnaden döljer i dag enligt uppgift landets modernaste valskvarn. Uppåt 130 miljoner kronor har investerats de senaste åren: nya stålvalsar där spannmålen mals, nytt renseri, nya siktar, spannmålssilo, automatisering med mera. SÅ STORA INVESTERINGAR kunde bli en kvarnsten om halsen på vilket företag som helst. – De här satsningarna har gjort att vi kan ha mycket låg bemanning. Vi har betydligt högre omsättning och resultat per anställd än övriga i branschen, säger Johan Bäcklund. Produktionen har ökat kraftigt, från 18 000 ton om året när han började för 25 år sedan, och produktionsmålen har överträffats ett efter ett. – Nu springer vi i fatt målet på 60 000 ton och höjer till 70 000, och det på en marknad som under åren har minskat. Hur har det varit möjligt? – Det beror på tur, och på att vi har idéer och viljan att göra något av dem. Allra främst beror det på att vi har en ägare som är villig att investera. Tur? – Med tur och skicklighet har vi fått kunder som växer. Vi började leverera till en kund som är stor på butiksbakat bröd just när den trenden exploderade. Dessutom efterfrågas ekologiskt mjöl allt mer. Inom den nischen är Berte Investeringarna har lett till att Berte Qvarn har betydligt högre omsättning och resultat per anställd än övriga i branschen. Johan Bäcklund Qvarn störst med en marknadsandel på 25–30 procent. Av den totala mjölmarknaden är kvarnen nu uppe i tio procent. Till kvarnen har i alla tider hört ett lantbruk. På Berte gård står i dag en fem år gammal hypermodern ladugård där 250 mjölkkor går omkring i lösdrift. Den senaste investeringen är en biogasanläggning som gör gården självförsörjande med el, berättar Henrik Stenström, som driver gården. – Jag har länge velat göra biogas av gödseln men har först nu hittat en lösning anpassad för vår verksamhet. Den har kostat totalt 2,7 miljoner kronor före avdrag för investeringsstöd och kommer att betala sig på sju år. Den ryms i en mindre container och producerar 860 000 kilowattimmar gas sedan gödseln rötats i en rötkammare. Två generatorer omvandlar biogasen till 250 000 kilowatttimmar el som försörjer gården och mer till. – Tidigare har det inte gått att få lönsamhet i biogas till lantbruket. Men med den här tekniken och med gödselgasstödet på 40 öre per kilowattimme biogas för 2016 blir det intressant, säger Henrik Stenström. DET ÄR HANS svärfar Per Stenström som visar anläggningen. Han är uppvuxen på gården och leder i dag Bertekoncernen. Han är besjälad av att hitta smarta energilösningar för kvarnen, gården och glassfabriken Sia Glass. – Nu ska vi lära oss biogas här, och sen ska vi bygga en större anläggning till glassen. Målet är att bli självförsörjande på energi. Förutom det egna vattenkraftverket under kvarnen köper koncernen el från två sådana till i Suseån och hopTillväxt 31 >