Energieffektivisering Kemiföretagen i Stenungsund
har en vision att till år 2030 vara världsledande inom utveckling av hållbara produkter, effektiv produktion och förnybara bränslen. En del i detta arbete är att leverera spillvärme till fjärrvärmenätet. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt har undersökt vilka hinder som behöver överbryggas för att detta ska bli verklighet. Så kan industrikluster leverera mer spillvärme I Stenungsund, fyra mil norr om Göteborg, har de fem kemiföretagen Borealis, AGA, Akzo Nobel, Perstorp och Ineos sin produktionsverksamhet. De har gemensamt antagit visionen Hållbar Kemi 2030, vilken bland annat handlar om att byta ut den fossila råvaran till bioråvara, energieffektivisera och att energiintegrera de olika anläggningarna med varandra. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med forskare från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Chalmers Tekniska Högskola och Handelshögskolan i Göteborg har under tre år följt och medverkat i kemiföretagens arbete att förverkliga sin vision. Kemiföretagen i Stenungsund kan bli energileverantör i större skala. Finns potenial – De delar av visionen som är enklast att uppnå på kort sikt är energiintegrering och energieffektivisering, för här finns tekniken redan ”på hyllan” till skillnad från byte till biobaserad råvara, säger Johanna Mossberg, forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. – Det krävs dock ändå mycket för att förverkliga detta, eftersom det handlar om fem globala företag, där samtliga har huvudkontoren på annan ort där besluten måste förankras. Det finns i dag heller inget regionalt fjärrvärmenät att leverera till och varken energieffektivisering eller leverans av spillvärme är en del av dessa bolags kärnverksamhet vilket ställer större krav på investeringen, säger Johanna Mossberg vidare. I dag levererar kemiindustrierna cirka 80 GWh till Stenungsunds fjärrvärmebolag SEMAB, men det finns potential att leverera mer än tio gånger så mycket. Det har därför funnits diskussioner om att bygga ett regionalt nät från Stenungsund via Kungälv till Göteborg och detta undersöks nu i tre parallella projekt finansierade av Energimyndigheten och Kemiindustriklustret i Västra Götaland. Börja i mindre skala – Det är svårt med många inblandade aktörer, för ingen har riktigt ansvar för att ta tag i frågan på allvar och investeringar behöver Foto: MAGNUS JÖNSSON-DIJNER göras av flera aktörer samtidigt, säger Johanna Mossberg. – Det som kan krävas för att överbrygga detta är att börja i mindre skala med färre aktörer men redan i inledningsfasen ha med i beräkningarna hur man kan bygga ut investeringen i ett senare skede. I Stenungsund har nu därför två av kemibolagen valt att själva gå vidare med frågan. Förhoppningen är att i nästa steg göra en konkret projektering för investeringen. Borealis, Perstorp, Chalmers Tekniska Högskola och Business Region Göteborg har sökt pengar till ett större EU-projekt om just detta. Besked kommer i början av året. ANN-SOFIE BORGLUND Nu värmer de varandra Sedan årsskiftet levererar Falun och Borlänges gemensamma fjärrvärmeledning värme mellan de båda städerna. ▶ Projektet som drivs av de kommunala bolagen Falu Energi & Vatten och Borlänge Energi har pågått i över ett år och provdriften visar gott resultat. – Värme kan levereras mellan städerna, i båda – Provdriften har gått bra, säger Mathias Bjurman. Foto: HENRIK HANSSON 18 riktningar, beroende på vem som för stunden har den lägsta produktionskostnaden av fjärrvärme, säger Mathias Bjurman, produktionsansvarig på Grundledning och fortsätter: – Fjärrvärmeledningen öppnar också upp för ännu fler samarbeten. Vi har långtgående planer på en gemensam beredskap för städernas fjärrvärmenät, något som redan finns inom elnät, stadsnät och produktion av vatten. Det är en naturlig väg att gå när vi skapat en gemensam produktion- och distributionsapparat. Nu återstår en del restpunkter som återställning av mark, arbeten i styrsystemen och sedan det fortlöpande arbetet med att köra ledningen ekonomiskt och tekniskt optimalt. Fjärrvärmetidningen • Nr 1 • Februari 2015