Noterat Veckolångt driftstopp för Bristaverket ▶
Bristaverket i Märsta drabbades av ett längre driftstopp i början av januari. Orsaken var problem med styrsystemet. Lördagen den 3 januari stannade både Brista 1 och nybyggda Brista 2. Det dröjde en vecka innan båda anläggningarna var igång igen. Då hade närmare 100 personer varit engagerade, både Fortums egen personal och leverantörer. Leveransen kunde under stoppet upprätthållas med hjälp av tre mobila pannor och värme från Hässelbyverket. Som mest blev kunder utan värme cirka ett dygn. Nya utredningar för Energimyndigheten ▶ Energimyndigheten har i sitt regleringsbrev för 2015 fått ett antal nya uppdrag av regeringen. Uppdragen rör bland annat vita certifikat, energirenovering i bebyggelsen och utvärdering av risken för avbrott i fjärrvärmeleveranserna. Klimatlag utreds av Miljömålsberedningen ▶ Regeringen beslutade den 18 december att Miljömålsberedningen får i tilläggsuppdrag att föreslå hur ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik kan utformas. Detta ska redovisas till Miljö- och energidepartementet senast den 15 februari 2016. Neova förvärvar Åstorp Bioenergi ▶ Neova expanderar på fjärrvärmesidan genom att förvärva Åstorp Bioenergi i Skåne av Peab. Både fjärrvärmenät och produktionsanläggning ingår i affären och den totala energileveransen är drygt 20 GWh. Överlåtandet av verksamheten sker den 1 mars 2015. Dags att bränna pengar ▶Sverige står inför ett omfattande byte av sedlar och mynt. Den 1 oktober kommer 83 miljarder kronor ska få ny skepnad och när de gamla sedlarna försvinner blir de fjärrvärme. 6 Prisad markvärme får ny prismodell Efterfrågan på markvärme ökar men uppvärmning av ytor utomhus är energikrävande och relativt dyr. Med hjälp av ett examensarbete som bland annat föreslår standardiserad teknik vill Tekniska verken i Linköping energieffektivisera. Samtidigt testas en ny betalningsmodell. ▶ I Linköping finns omkring 30 000 kvadratmeter fjärrvärmebaserad markvärme. De flesta ytorna är gångstråk, torg och gator i innerstaden men det finns också på några mindre centrala platser. – Vi har bland annat markvärme i en lång, rätt så brant bussgata, där halkan skapade problem. Sedan finns det på ytterligare några ställen, säger Peter Ahlin som arbetar med drift av markvärmesystem på Tekniska verken. Den stora fördelen med markvärme är förstås snö- och halkfria ytor. – Man slipper bekymmer med snöröjning på trånga ytor och det ökar tillgängligheten för funktionshindrade och äldre som har svårt att ta sig fram när det är halt och snö, säger Stefan Blomqvist som tillsammans med Simon Nyberg har gjort ett examensarbete om hur markvärmesystem kan effektiviseras. Dyr värme Efterfrågan på markvärme ökar i Linköping men trots detta upplever kunderna, enligt Tekniska verken, att uppvärmningen är dyr. Därför ser bolaget över möjligheten att sänka kostnaderna. Bland annat genom att ändra den gällande betalningsmodellen, där kunderna debiteras en årlig fast avgift, baserad på antalet uppvärmda kvadratmeter. – Vi gör nu ett försök med en modell där kunden betalar för använd energi i stället, säger Johannes Sköld, som är teknisk säljare av fjärrvärme på Tekniska verken. Det är här som examensarbetarna och effektivisering kommer in. De simuleringsmodeller av nederbörd och temperatur som exjobbarna gjort, visar att det finns stora effektiviseringsvinster att göra, vilket kan minska produktionskostnaderna för markvärme. – Enligt de beräkningar vi har gjort skulle man i bästa fall kunna effektivisera med uppåt 60 procent, säger Simon Nyberg. I praktiken är det rimligt att räkna med runt 30 procent, vilket även det är en stor besparing på sikt. Prognosstyrning Simon Nybergs och Stefan Blomqvists arbete visar dock att detta kräver standardisering och uppdatering av markvärmesystemets undercentraler. Tekniska verkens system har visserligen marktemperaturgivare men behöver kompletteras med givare för fukt och nederbörd som kopplas till ett prognosstyrningsverktyg. PrognosstyrPeter Ahlin. ning innebär att temperaturen automatiskt justeras när väderprognosen förutspår varmare, kallare eller blåsigare väder. Styrningen ska också kunna ta hänsyn till värmetröghet, det vill säga att det tar tid att till exempel värma upp en stenbeläggning. Tekniska verFalu Energi & Vatten storsatsar Ökad tillgänglighet, snö- och isfria ytor samt minskat slitage är några av argumenten när Faluns nya resecentrum får markvärme. ▶Vid Faluns nya resecentrum, som ska stå helt klart år 2016, knyts bland annat buss- och tågtrafik samman. Området kommer också att trafikeras av cyklar och fotgängare. För att få snö- och isfritt har kommunen valt att lägga ner markvärme på stora delar av knutpunkten. Totalt handlar det om 8 000 kvadratmeter uppvärmd yta. – Markvärmen är efterfrågad av bland andra kommunen, Trafikverket och av lokaltrafiken, säger Margareta Eriksson, distributionschef på Falu Energi & Vatten. Det är också en praktisk lösning eftersom många av ytorna är svåra att snöröja på grund av till exempel utsmyckningar och cykelställ. Fast avgift Markvärmekunderna kommer att få betala en avgift per kvadratmeMargareta Eriksson. ter för sin del av den uppvärmda ytan. Falu Energi & Vatten har valt denna lösning eftersom man vill befria kunderna från risken med oväntade kostnader för uppvärmningen. – Om det blir en väldigt snörik vinter så kan markvärmen bli dyr, nu tar vi den risken istället. Bolaget kommer till en början att styra uppvärmningen manuFjärrvärmetidningen • Nr 1 • Februari 2015