Regulatorer kan vara ekonomiskt slukhål Dåligt in
trimmade regulatorer kostar miljoner. Men kunskaperna är relativt låga i industrioch värmesektorn. – Ändå finns jättemånga parametrar att justera. Det finns nästan gränslösa möjligheter att optimera och förbättra processen, säger Johan Burström, driftgruppchef på Bristaverket i Märsta. ▶ Brista 2 i Märsta hade knappt överlämnats från leverantören innan Fortum kallade in reglerexpertis för att gå genom systemet. Och det fanns en hel del att åtgärda... – Varje underleverantör begränsar sig oftast till att trimma in ”sin” del. Anläggningen producerar förvisso den värme och el vi önskar, men helheten behöver trimmas in för att processen ska fungera optimalt, säger Johan Burström. – Som mottagare har vi förstås ett ansvar att testa av och godkänna leveranserna, men i ett sådant här stort projekt är det inte ovanligt att man upptäcker felaktigheter en tid efter övertagandet. Mer regel än undantag Att regulatorerna på nya anläggningar inte är ordentligt injusterade är snarare regel än undantag, enligt reglerexperten Urban Holmdahl, Optimation AB, Piteå: – Beställarna lever dock ofta i tron att en ny anläggning alltid fungerar perfekt. Urban Holmdahl brukar ta till Noterat Risk för energislöseri i lågenergihus ▶Genom att stödja lågenergibostäder försöker samhället styra hushållen mot en minskad energianvändning. Men mera kan göras för att underlätta en energisnål vardag för hyresgästerna. Det konstaterar Helena Karresand i en avhandling från Linköpings universitet. Exempelvis måste de boende ofta använda apparater för att få fram spillvärme, för att det inte ska bli kallt inomhus. Karresand anser istället att man bör använda fjärrvärme eller andra miljövänliga energikällor som ett komplement till uppvärmningen av passivhusen. Intrimning skapade arbetsro på Bristaverket. farthållare i bilen, säger han. – Vi förväntar oss att de ska fungera. Värmen ska inte bli för hög eller för låg i spisen. Inte heller ska farthållaren göra att bilen går ryckigt. Stora driftstörningar Men i fabriker och värmeverk är det inte ovanligt att processen går ojämnt. Ofta fungerar det hyggligt ändå, men en liten avvikelse på en plats kan resultera i problem på en annan. Ibland så stora att det blir allvarliga driftstörningar. Förr var regulatorer fysiska mät- och reglerdon ute i anläggningen. I dag är de oftast algoritmer inne i datorsystemet. – Om värden i systemet svänger Urban Holmdahl. pedagogiska förklaringar när han berättar om sitt jobb: – Regulatorer finns överallt. Exempelvis finns i en vanlig köksspis en termostat som reglerar temperaturen. Det är också vanligt med Fjärrvärmetidningen • Nr 1 • Februari 2015 cykliskt, fast de inte ska göra det, så är det ett extremt tydligt exempel på att något är fel. Då måste man gå in och analysera vad det är som händer. Vi använder lambdametoden, som är ett beprövat och bra verktyg för att justera parametrarna, berättar Urban Holmdahl. Vinster att hämta Det finns vinster att hämta på att trimma in dåligt fungerande regulatorer. Ett tydligt exempel på det är Fortums anläggning i Högdalen, som hade stora problem Foto: HANS EKESTANG för 7–8 år sedan. Produktionen var så skakig att leverantören tvingades öka framledningstemperaturen med 10 grader för att vara säker på att alla kunder fick den värme de betalade för. Resultatet blev naturligtvis ett gigantiskt värmeläckage i kulvertarna. Efter intrimning av anläggningen kunde temperaturen sänkas till den normala nivån och Fortum sparade 15 GWh om året. I Brista 2 talas det inte så mycket om ekonomiska vinster, utan mer om ”arbetsro” – att anläggningen går jämnt och kan hantera avvikelser i processen: – Bland många saker som åtgärdats har exempelvis logiken för nivåhållning i rökgaskondensorn optimerats. Vi konstaterade att varken inflödet eller utflödet var kontinuerligt, vilket medförde att nivån svängde kraftigt. Vid stora variationer kunde kondenJohan Burström. sorn svämma över, vilket i och för sig är ofarligt, men ett slöseri med vatten. Genom att optimera regleringen blev nivån stabil och processen mycket lugnare, berättar Johan Burström. MARIA ÅSLUND Ny stadsdel provar ny energiteknik ▶ Det tidigare industriområdet Nordhavn i centrala Köpenhamn blir hem åt 40 000 boende och arbetsplats åt lika många. Ett nytt forskningsprojekt, lett av Danmarks Tekniske Universitet, ska se till att det också blir Danmarks smartaste stadsbebyggelse vad gäller energilösningar, bland annat kommer lågtemperatursfjärrvärme att prövas i området. SP förvärvar norrländsk forskningsaktör ▶ Forskningsinstitutet SP förvärvar Energitekniskt Centrum i Piteå. Köpet ger SP kompletterande kompetens inom termokemisk omvandling av biomassa och tillgång till en modern storskalig pilotpark inom förbränning, förgasning och pyrolys. När förvärvet genomförts kommer bolaget att få det nya namnet SP Energy Technology Center AB och bli ett helägt dotterbolag i SP-koncernen. Vattenfall organiserar om ▶Vattenfall omorganiserar och dagens indelning i en nordisk och en kontinental region, ersätts av sex nya affärsområden från 1 april: Heat, Wind, Customers & Solutions, Distribution, Generation och Markets. Vattenfalls brunkolsverksamhet organiseras i en separat enhet och ska försöka säljas. 21