Vårdfokus Avancerad specialist
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Intervjun
Vårdfokus Läsarkrönikan
Vårdfokus Ny sjuksköterskenivå
Vårdfokus Särskilt skickliga i ett år
Vårdfokus Företagshälsovård
Vårdfokus Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Barnmorska
Vårdfokus Röntgensjuksköterska FOKUS Röntgensj ksk
öt öntgen uksköterskerska Här är det röntgensjuksköterskor som sederar barn inför MR När barn under sex år ska undersökas i en trång och bullrig magnetkamera behövs ofta full narkos för att få bilder av diagnostisk kvalitet utan rörelseartefakter. Ett problem är att hitta tider som passar alla inblandade – patienten, anestesin och röntgenkliniken. För mer än tio år sedan började Karolinska universitetssjukhuset i Solna, KS, använda dexmedetomidine, dexdor, som ges i form av nässpray och som gör att barnen sover tungt i en till två timmar. Röntgensjuksköterskor ger läkemedlet och övervakar patienten under undersökningen. Modellen har spridits till flera sjukhus i landet, med skillnaden att det huvudsakligen är personal från barnkliniken eller anestesin som står för sederingen. Röntgensjuksköterskan Johan Kihlberg hade länge försökt införa KS-modellen på Linköpings universitetssjukhus. Först när pandemin slog till fick han med sig alla på tåget. – Narkospersonalen var upptagen med svårt sjuka covidpatienter, samtidigt som vi hade cancersjuka barn som behövde undersökas i magnetkamera. Alla insåg att sedering med dexdor som röntgensjuksköterskor står för skulle vara ett bra sätt att avlasta anestesin, säger han. Det är ett läkemedel med få risker. Dessutom har röntgenkliniken i Linköping förfinat metoden. Dexdor ges till barn som väger högst 20 kilo, därefter krävs så pass stora doser att slemhinnan i näsan inte klarar att ta upp all vätska. Undersökningarna görs vid lunchtid, mellan klockan 12 och 14. Johan Kihlberg, röntgensjuksköterska. – Till skillnad från narkos där patienten ska vara fastande vill vi att barnen ska ha ätit. De är mätta och belåtna och många barn brukar sova middag mitt på dagen. Det blir ett naturligt insomnande som vi förstärker med dexdor, säger Johan Kihlberg. Barnen får läkemedlet oftast sittande i famnen på en förälder, som sedan är med under hela undersökningen. Det hela tar cirka två timmar, från att patienten kommer till dess att den vaknat och kan gå hem med en isglass i handen. Sedan starten i september 2020 har 266 barn sederats med dexdor. En klar majoritet, 96 procent, av undersökningarna har gått som önskat. Endast tio barn har behövt återkallas för undersökning under narkos. – Jämfört med narkos blir bilderna något bättre. Barnen är på sjukhuset ungefär en timme kortare, kameran är inte upptagen lika länge. Patienten träffar färre personer, vilket skapar trygghet, och det är lättare att boka in tider när det bara är en klinik inblandad. Dessutom är kostnaden för sedering med dexdor en tredjedel jämfört med narkos. Och för röntgensjuksköterskor är det kul med ett nytt kompetensområde. Alla vinner på det här, säger Johan Kihlberg. JONATAN WESTIN REDAKTÖR: JONA AN.WESTIN@V 50 / vårdfokus #3 / 2024 VARDFOKUS.SE Patient dog under röntgenkrångel Vid en kärloperation på Centralsjukhuset i Karlstad gick det inte att flytta röntgenlabbet som används för genomlysning. Enligt en anmälan till Läkemedelsverket kom det upp ett felmeddelande som löd ”collision control deactivated”. Personalen rullade in en c-båge för att fortsätta operationen, men patienten avled. Enligt anmälan är sambandet med patientens död osäkert. En teknisk undersökning visade att felet orsakats av att en lucka stått öppen. Anmälaren anser det orimligt att ”labbet stannar på grund av detta och att ingen information ges”. Mammografi 50 år I slutet av 1960-talet påbörjade landstinget i Gävleborg ett försök med hälsokontroller. Då ingick att kvinnor skulle screenas för bröstcancer med värmekamera. Ansvarig var den nyutbildade läkaren Bengt Lundgren. Studien visade att mammografi var lovande. Men tekniken behövde förfinas, bilderna var otydliga och överdiagnostiken hög. Bengt Lundgren utvecklade en metod där endast en bild togs med, så kallad sned projektion. 1974 röntgade hans team brösten på drygt 6 000 kvinnor och upptäckte många okända cancerfall. Tio år senare visade forskningsstudier att mammografi hade minskat dödligheten i bröstcancer med 30 procent. 1986 rekommenderade Socialstyrelsen regelbunden mammografiskanning. JONATAN.WE TIN@ ARDFOKUS.SE MER LÄSNING: VÅRDFOKUS.SE/RÖNTGENSJUKSKÖTERSKA VÅRDFOKUS.SE R/ ÖNTGENSJUK K T S Ö ERSKA FOTO TT FOTO PETER LUNDBERG
Vårdfokus Student
Vårdfokus Ledarskap
Vårdfokus Efter jobbeet