Vårdfokus Avancerad specialist
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Intervjun
Vårdfokus Läsarkrönikan
Vårdfokus Ny sjuksköterskenivå
Vårdfokus Särskilt skickliga i ett år
Vårdfokus Företagshälsovård
Vårdfokus Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Barnmorska
Vårdfokus Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Student
Vårdfokus Ledarskap
GREJEN MED Inhalatorn TEXT HELENA MIRSCH Efedrin
och adrenalin Ru t åun år 1900 började m edrin och adre ali esläktade ä som hjälpte slä e mne nke a alin enalin R nt år 1900 började man inhalera det amf t besläktade ämnet efedrin samt adrenalin i renad f nsprej, en a e introducerades på 1950-t y va man inhalera det amfe aminsom hjälpt bronkerna att slappna av. På bilden ses inhalator för hektalinsprej, en adrenalinlösning sdr nalinlösning o s på 95 för hektalinspra var haanddrivi nan pum arumpar. et efedrin samt adrenalin i renad formform o kerna att slappna av. På bilden ses en s en som 19 0-talet. De tidiga inhalatorerna ar handdrivna pump t. De tidiga inhalatorerna Uppfinn Tryckbehållar hå nner spn er sprejenrejen h llaren för sprejflasken för sprejflaskor uppfanns under andra världskriget I mitt n aven a 1950-talet fick de sin första medicinska användning. George Maison, chef för etton, chef för ett amerikanskt läkskt läkemedelsföretag, hade en dotter med astma. Enligt historien log a medicinsk vändnin en s ng. ameriad tter med astma. Enligt historien r det hon som för slog för sines og föör sin pa pa ap a atapp att hon ville t asa astmamedicinen på samma sä t somtt somedicinen på samma sät t hon använde sin hårspvände sin hårsprejej.. var de a a tmame ho hon an spr ns under andra världskrige . t fick den sin ag, hade en Ve kVer ar p flera ätra sätt Dageagens inhalatorer slog igenom å fle Dagens inhalat som i mitte m st br tt bland allmänhe e så se som i mitt n av 80tionshämmande kort on har hjälpt många astmapatient förutom luftrörsvi medel även innehå e or n va tionshämmande k tis mån m ga astmapa eati ienter i vardagen och höjt liv dagen och höjt livsk aliteten avsevärt. er slog igenom en ett bland allmänheten eten så s ntent en av 1980-talet. Att de -talet. Att dde vidgande läkeåller inflammaförutom luftrör vidgande läkemedel även innehåller inflammaVa lig nli Vanliga sjukdomar vägsproblem som astma och emot 1,5 miljoner människor lider ar InhalatorInhalatorer används av personer med luftvägspr Socialstyocialst r m emot 1 5 m joner människor lider de sjukdomarna i S av de sjukdomarna i Sverige. tyrelsen up sken upp kattar att upp,5 mil ps oner med tma och KOL. t u h KOL. uppder be Människor har inhalerat olik Andas in rök från växter at olika sub behandla astmaliknande s mtom i t ymt o för 5 000 år s ditionell kinesisk medicin. S den ak den aktiva sub skrifter vet vi att andningsproblem lindr gamla Egypten genom inandning av gamla Egypten genoe m skrifter vet vi att a ndningsproblem lindrades i det m inandning a rök från bolmört. a substansen är ef n r en är efedrin. Från 3 500 år gamla o Männisi kor haarinhalerat o ka substanser för att bbehandla astmaliknk andde sye ymtom i tusentals år. Redan A das in r in ök fr r inh för 5 000 å s 0 år edan användes ö es örten ma-huang inom traditionell kinesisk medicin.. Senare studier har visat att s örten m ma-huang inom traLokaLokal effekt on Inhalationsbehandling innebär at ft Inhalationsbehandling innebär att ett läkemedel ges med inandningsluft ger med ning för inhalation av läkemedel. De ka av sprej, pulver eller vätska och va er elle v o slemlösande och inflammationshämmande. r vätska och v ra a uf ns flammationshämmande. luftrörs e edel s med inandningsluften. E ersom det verkar lokalt i luftvägarna ger de ar lo vägarna g e det snabb och bra effekt samtidigt som biverkningarna är få. Det n ning för inhalatio erkningargarna är få. Det finns olika slags utrust ion av läkemedel. De kan varn vara i foa i f rm rkar lokalk t samtidigt finns olika slags utrus - orm luftrör vidgande rsvidgande, Rö På 1800-t På v re vidgande eller kr pikklubb nn Röka as astmac a e P å 1800-talet bleet blev det populärt att rök s e enl astmaciga e er på apot k ända och fanns med eller ut st obak. I ig rettaretter a särskilda fe t. De innehöll nna o a särskilda astmastmaciga retmacigar tter med örter som had en luftrörsvidgandevidgande eller kramplösande effekt. D spikklubb spik lubba, ibland även belladonna ch bolmörten belladonna och bolmör , och fanns med eller utan t bak. I Sv S erige såldes tmacigar ttre er på apotek ända in på 197 om hade en luftrörsDe innehöll ekänd in på 1970-talet. Källor: Apotekarsocieteten, Vårdhandboken, Läkartidningen, Wennergren: Astmabehandlingens historia, Socialstyrelsen, tidningen Allergia. FOTO APOTEKARSOCIETETEN OCIETEETEN
Vårdfokus Efter jobbeet