Fjärrvärmetidningen 7-8/2017 1
Noterat Starkt kvartal för värmepumpar ▶ Försäljn
ingen av värmepumpar har ökat under hela 2017, så även under tredje kvartalet. Totalt ökade försäljningen med 13 procent under kvartalet. Under årets första månader har det främst varit luft-vatten-värmepumpar och frånluftsvärmepumpar som haft en ökad försäljning, men under tredje kvartalet har även försäljningen av bergvärmepumpar tagit fart. Det rapporterar Svenska Kyl & Värmepumpföreningen. Försenat projekt snart färdigt ▶ Till sommaren ska kraftvärmeverket i Hortlax börja producera el och värme. Det hävdar Pite energi och Meva energy, som ser ljuset i slutet av tunneln för det mångårigt försenade projektet. Det rapporterar Piteå-Tidningen. Kraftvärmeverket, som Pite energi köpte av Meva energy, skulle vara i drift redan vintern 2010. Det omdiskuterade projektet har sedan skjutits fram i omgångar och förra sommaren satte styrelsen en deadline på den 30 september 2017. Meva energy höll inte den tidsfristen heller och nu har Pite energi gett dem ännu ett nytt stoppdatum när anläggningen ska vara driftklar. Kraftvärmeverket är ett pilotprojekt som bygger på att träpulver blåses in i en cyklonförgasare. Under hög värme omvandlas bränslet till gas som kyls ned och leds till en motor. Den motorn driver en generator som producerar el. Spillvärmen används i Hortlax fjärrvärmenät. Rätt ska vara rätt ▶ I förra numret av Fjärrvärm e tidningen skrev vi om Ålem Energi som halverade värmeförluster i rörsystemet genom att isolera rören med expanderad polystyren. I artikeln stod det att hela mätperiodens energiförluster låg på 29 359 MWh. Rätt siffra är 25 399 kWh. 26 Simris Alg köper fjärrvärme av Skånefrö och Bioagro Energy. Företaget odlar alger i några av Hammenhögs tidigare växthus. Algerna förädlas till kosttillskott. Att framställa pellets av jordbruksrester hade inte biokol. Biokol ger klimatp Utsädesföretaget Skånefrö satsar på att tillverka biokol av restprodukter från jordbruket och att använda gasen som bildas till att producera fjärrvärme. Därmed räknar företaget med att växla upp sin nuvarande produktion av fjärrvärme från klimatneutral till klimatpositiv. Även i Stockholm finns en liknande verksamhet. ▶ nu vidareutvecklar Skånefrö arbetet med att omvandla sina klimatbelastande jordbruksrester till mer ekonomiska och miljömässiga produkter. Tidigare lades resterna på deponi som avgav metangas. Genom att istället tillverka pellets av resterna och elda med dem kunde Skånefrö år 2014 ersätta 200 kubikmeter olja per år för att värma de egna lokalerna, samt starta klimatneutral fjärrvärmeproduktion till byarna Hammenhög och östra Tommarp genom det nybildade dotterbolaget Bioagro energy. Från pellets till biokol nu tar Skånefrö nästa steg och omvandlar pellets till biokol. Biokol minskar koldioxiden i atmosfären. man talar om att biokol är koldioxidnegativt, eller att biokol blir en kolsänka när man gräver ner den i jorden, eftersom kolet binds i marterna binds i marken när biokolet myllas ner. – modellen kan dessutom spridas globalt i alla områden som har värmebehov och rester från jordbruket. För att kunna tillverka egen David Andersson. Mattias Gustafsson. ken istället för att släppas ut i atmosfären i form av koldioxid. Biokol används som jordförbättringsmedel. Projektet har fått drygt 26,4 miljoner kronor i bidrag från naturvårdsverkets satsning klimatklivet och genomförs i samarbete med innovationsbolaget ecoera, ägt av Skånefrö och Chalmers tekniska högskola. Den totala budgeten är på 31 miljoner kronor. Genom att använda gasen som bildas i biokolsprocessen räknar Skånefrö med att kunna producera fjärrvärme till ytterligare ett 60-tal kunder från 1 april 2018. Världsunikt – Vårt projekt är världsunikt eftersom jordbruksrester inte tidigare har använts för att tillverka biokol, och att biokol används för att producera klimatpositiv värme till samhället, säger ecoeras VD David Andersson. Ju mer värme som används ju mer klimatskadlig koldioxid tas bort från atmosfären tack vare att det kol som fanns i växtresbiokol har Skånefrö tidigare genomgått en tuff process när restprodukterna av utsäde – halm, skal, agnar, sekunda fröer av gräs, raps, havre med mera – skulle omvandlas till pellets. 22 procent av kostnaderna på 51 miljoner täcktes av eU-bidrag. – Det fanns mycket forskning på träpellets men ingen på agrara produkter, berättar Skånefrös VD Sven-olof Bernhoff. Vi gjorde allt själva – forskade, utvecklade, testade och tog in experter på förbränning från äfab. Det tog extremt mycket tid och energi, vi hade mycket problem under själva bygget av våra två pelletspannor. Förfrågan om fjärrvärme – Vi hade egentligen tänkt sälja pelletsen, men kyrkan, företag och kommunen ville att vi skulle börja sälja fjärrvärme. när vi hade sett att pelletspannan fungerade började vi utveckla fjärrvärmen. eftersom vi inte ville äga själva nätet bildades fjärrvärmeföreningar i byarna. men vi tog över ägarskapet eftersom föreningarna tvingades betala moms som de inte kunde dra av. Fjärrvärmetidningen • Nr 7/8 • December 2017