Omtanke 1
Färre positiva till mångfald Sedan 2005 har den s
å kallade ”Mångfaldsbarometern” genomförts för att mäta attityderna rörande invandring och mångfald i Sverige. Undersökningen för 2016 visar att 64 procent är positiva till mångfald, vilket är en minskning med ca 10 procentenheter jämfört med 2014. TEXT: SUSANN ENGQVIST FOTO: PIXABAY, GETTY IMAGES OCH SUSANN ENGQVIST En övervägande majoritet av Sveriges befolkning är fortfarande positiva till mångfald, men den senaste tiden har trenden pekat nedåt mot en mer negativ hållning till flyktingar och invandrare från andra länder. Den största förändringen märks bland kvinnor och personer i medelåldern. Indexvärdet för kvinnor är det lägsta uppmätta resultatet hittills. Männens attityder ligger stabilt. – Det här är en trend Fereshteh Ahmadi som vi måste studera noga, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi och huvudansvarig för Mångfaldsbarometern sedan ett par år tillbaka. Just nu befinner hon sig i Istanbul på stipendium för att arbeta med ett cancerprojekt. – Tidigare har de svenska kvinnorna över lag vara positiva till invandring och mångfald. Det kan möjligen bero på att den svenska kvinnan arbetar i hög utsträckning och är välutbildad. Därför kommer hon i kontakt med människor från andra länder och kulturer i sitt yrkesliv, vilket ofta har varit positiva erfarenheter. MEN ENLIGT UNDERSÖKNINGEN har attityderna nu alltså hårdnat markant bland kvinnorna. – En tänkbar anledning till detta kan vara den mediabild som målas upp, vi De unga är underrepresenterade i undersökningen, bara cirka 7 % av respondenterna är mellan 18-30 år. De som sedan dagisåren haft kompisar från alla möjliga kulturer och religioner kommer troligen ha en mer positiv attityd till mångfald i framtiden. läser och hör talas om män som tafsar på festivaler och liknande. Men framför allt är det sociala medier som påverkar. Där ges en ofta ensidig och överdriven bild av att invandrarkvinnor förtrycks. I barometern svarade 61 % att de tror att muslimska kvinnor som lever i Sverige är mer förtryckta än andra kvinnor i Sverige, medan endast 6 % tar avstånd från påståendet. Ytterligare en hypotes om varför de svenska kvinnorna blivit mer kritiska är att det finns en rädsla för att invandrarna tar låglönejobbet. – Det finns en grupp lågutbildade kvinnor som lever fattigt i Sverige där många är ensamstående med tung försörjningsbörda. När det nu blir konkurrens om de mindre kvalificerade jobben, kan det eventuellt påverka deras inställning negativt. Enligt undersökningen ser en tredjewww.ssil.se | 25