Omtanke 1
En tredjedel av befolkningen ser helst att granna
rna i närområdet kommer från Sverige. del av befolkningen också helst att grannarna i närområdet kommer från Sverige. Minst önskvärda är personer från Afrika och Mellanöstern. Hälften av de tillfrågade uppfattar att kulturen i dessa länder skiljer sig mycket från den inhemska. Människor från dessa länder anses också vara svårintegrerade i samhället. Nästan hälften hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och de särskiljer då framförallt islam. Två tredjedelar tycker även att det är oacceptabelt att bära burka eller niqab på arbetsplatsen eller i skolan. – Det finns en rädsla för att inflytandet från andra religioner ska bli så stort i Sverige att vi ska förlora vår kultur och framför allt våra värderingar. Det finns starka islamofobiska strömningar även bland icke etniska svenskar. Men personligen anser jag att vi inte får glömma en del religiösa strömningar som når oss från USA. Nyligen uttalade sig till exempel en svensk politiker offentligt om att ”yoga var farligt eftersom det kunde framkalla onda andar” ! ATT INVANDRARE ska ha samma sociala rättigheter som personer födda i Sverige är Invandringen i siffror ÅR 2015 VAR 1,6 MILJONER PERSONER av Sveriges befolkning födda utomlands, vilket motsvarade drygt 16 %. De vanligaste medborgarskapsländerna, för personer som invandrade samma år, var Syrien följt av återinvandrande svenska medborgare. År 2015 hade över 30 000 Syrienfödda invandrat till Sverige. De vanligaste utvandringsländerna var Norge, Danmark och Storbritannien. Flyktingkrisen i Syrien har gjort att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2014 och 2015. Under 2015 ansökte 162 877 personer om asyl i Sverige, vilket är dubbel så 26 | www.ssil.se många som under 2014. Antalet ensamkommande barn ökade också drastiskt under denna period. Bara under de första sex månaderna 2015 ansökte ungefär lika många ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige som under hela 2014. Totalt ansökte 35 369 ensamkommande barn om asyl under 2015. Merparten kom från Syrien, Eritrea, Afghanistan och Somalia.1 Hittills under 2016 har totalt 11 232 personer sökt asyl i Sverige varav 1092 är ensamkommande barn. Majoriteten av de som sökt asyl 2016 är från Syrien, Afghanistan och Irak. inte längre lika självklart för de flesta som tidigare. 2014 uppgav 77 procent att de var för samma rättigheter, nu har attityderna förändrats rejält. Endast 55 procent av de tillfrågade har idag samma åsikt. Det mest negativa påståendet som verkligen delar befolkningen är det om att många med utländsk bakgrund kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner. Fyra av tio respondenter instämmer i detta påstående, medan fyra av tio tar avstånd. Liknande ser det ut när det gäller hur respondenterna ser på rätten att få utöva sin kultur. Knappt hälften vill skapa förutsättningar för människor att bevara sina kulturella traditioner. Även här syns en tydlig minskning jämfört med 2014 års statistik. – Det här är en trend i hela Europa. Vi MÅNGFALDSBAROMETERN är framtagen av Högskolan i Gävle och finns att ladda ned på www.hig.se – Däremot har jag med åren fått ett mer inifrån-perspektiv när det gäller hur Sverige och svenskarna fungerar. När jag kom hit från Iran för 34 år sedan såg jag på landet och dess invånare på ett annat sätt. Idag är jag betydligt mer positiv. Jag tror också att på sikt kommer denna negativa trend att vända. De som är unga idag, de som ända sedan dagisåren haft kompisar från alla möjliga kulturer och religioner kommer troligen ha en mer positiv attityd till mångfald i framtiden. Jag hoppas därför att vi få resurser så att vi kan göra en ny Mångfaldsbarometer om några år. ser denna utveckling på många håll i västvärlden med extremt högerpolitiska och även rasistiska trender. Fereshteh Ahmadi tycker själv inte att hennes attityd till invandrare har förändrat märkbart på grund av de senaste årens flyktingströmmar. HON VILL OCKSÅ betona att undersökningen visar att erfarenheterna hos dem som arbetat eller studerat tillsammans med utlandsfödda personer är allmänt goda. – Erfarenheterna av att ha kollegor med utländsk bakgrund i skolan eller på jobbet är goda hos 70 procent av befolkningen och stabila över tid. Ju högre utbildning man har desto bättre erfarenheter, avslutar Fereshteh Ahmadi. ● KÄLLA: SCB