Omtanke 1
Sexuella övergrepp på barn – tecken, trauman och
förövare Nästan var tionde kvinna och var tjugonde man lever med erfarenhet och minnen att som barn ha blivit utsatta för sexuella övergrepp eller försök till våldtäkt. Orden kommer från Julia Ribbing Matthis från HOPP Stockholm. På ett seminarium hos Svenska Vård berättar hon om sitt arbete med vuxna som har obearbetade trauman från händelser de utsatts för som barn. TEXT: ÅSA LARSSON FOTO PIXABAY OCH ÅSA LARSSON Många vuxna som har utsatts för övergrepp som barn, som de inte fått möjlighet att bearbeta, har ett varierat mående. De kan pendla mellan att vara högpresterande till att känna sig oförmögna att göra saker. Det är ofta en svår balans mellan av och på. Känslor som inte bearbetats kan när som helst bli 34 | www.ssil.se närvarande, som att det händer i nutid, i så kallade flashbacks. Julia Ribbing Matthis arbetar på HOPP Stockholm, en organisation som hjälper vuxna som har varit utsatta för sexuella övergrepp som barn. Hon är utbildad KBT-terapeut och behandlare och menar att det är viktigt att man tar itu med sina upplevelser och får en möjlighet att bearbeta det som skett. – Dessa personer lever ofta med konstant höga stressnivåer på grund av rädslan att det ska hända något som framkallar dessa minnesbilder, förklarar Julia Ribbing Matthis. MÅNGA KLARAR AV avancerade jobb, men har svårt för nära relationer. Då blir de rädda. De kan till och med vara oroliga i kontakten med sina egna barn, och ha svårt för att ta i dem. Vad händer då? ”Tänk om de själva utsätter barnen för något”, är tankar som kan dyka upp. Att prata om övergrepp innebär att ställa frågor, att vara aktivt undersökande och samtidigt visa respekt. Man måste visa att man tar vad klienterna har va