Omtanke 1
AKTUELLT Arbetsmiljön för socialsekreterare måste
bli bättre Arbetsmiljöverkets pågående nationella granskning av socialsekreterares arbetsmiljö visar att stödet från chefer brister på flera sätt och att yrkeskåren behöver hantera riskerna för hot och våld bättre. En av fyra socialsekreterare lider av psykiska påfrestningar, såsom sömnbesvär, 18 procent, samt oro och ångest, 14 procent, enligt rapporten Arbetsorsakade besvär 2016. Samtidigt har antalet anmälningar om arbetssjukdomar inom yrket ökat med 123 procent mellan 2014–2015,enligt Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik. – Den obalans vi ser mellan krav och resurser för yrkeskåren är allvarlig. Det krävs mer stöd för att kompensera för den tunga psykiska belastning det innebär att hjälpa de mest utsatta i samhället. Obalansen förklarar antalet sjukskrivna och att så många går till andra arbetsplatser, säger Eva Karsten, projektledare för inspektionen. Arbetsgivarna brister också i sin skyldighet att förebygga risker genom att systematiskt och regelbundet undersöka och åtgärda riskerna. – Våra inspektörer kräver att arbetsgivarna ska undersöka orsakerna bakom socialsekreterarnas höga personalomsättning och höga sjukfrånvaro. Den bristfälliga arbetsmiljön påverkar den enskilde socialsekreteraren såväl som yrkeskåren negativt. Samhället i stort drabbas också när socialtjänsten fungerar dåligt, säger Eva Karsten. Bland de åtgärder som är aktuella enligt de preliminära resultaten av inspektionen finns att arbetsgivarna behöver stärka mentorskapet för nyexaminerade socialsekreterare och tillgången till cheferna. Dessutom behöver arbetsgivarna skapa medvetenhet om, och åtgärder mot hotfulla och våldsamma situationer. Benägenheten att anmäla hot och våld är till exempel liten. Det visar både forskning och inspektörernas erfarenheter, enligt Eva Karsten. Det saknas ofta riskbedömning inför besök och hotfulla situationer. – Det sänder signaler till socialsekreterarna att de inte kan visa svaghet och rädsla. Men klienters ) hotfulla språk sätter sig djupt och är en viktig del i den psykiska ohälsan för socialsekreterarna. (SE) Av: Susann Engqvist (SE) Tipsa oss! Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se 40 | www.ssil.se 23 000 samtal till Minds Självmordslinje Minds stödlinje Självmordslinjen har tagit emot 23 000 samtal det senaste året, men antalet påringningar är ungefär 10 gånger fler. Det framgår av en ny rapport över Självmordslinjens första verksamhetsår. Mind Självmordslinjen är Sveriges enda suicidpreventiva stödlinje som är öppen dygnet runt. Den startades oktober 2015 och bemannas av 300 volontärer som arbetar i 4-timmarsskift två gånger per månad. Alla volontärer har fått utbildning i suicidprevention och bemötande av personer i kris.De vanligaste samtalsämnen är självmord/självmordstankar (23 %), psykisk ohälsa (23 %), ensamhet (13 %) och relationsproblem med partner (8 %). Ungefär 3/4 av samtalen (16.500) till Självmordslinjen sker via chatt och mail, och ungefär 1/4 (5800 samtal) via telefon. Rapporten visar att yngre och kvinnor föredrar kontakt via chatt, medan äldre och män föredrar kontakt via telefon. Minds stödlinje Självmordslinjen. Foto José Figueroa – Ofta har vi lyckats vända till synes hopplösa konversationer till något meningsfullt, och sedan fått feedback som visar att samtalet har varit livräddande, säger Johanna Nordin, verksamhetsansvarig för Självmordslinjen. Självmordslinjen har på ett år etablerat sig som den tredje största stödlinjen i Sverige, efter Jourhavande Präst och Kyrkans jourtjänst. De fem största stödlinjerna i Sverige tog det senaste året emot ca 160 000 samtal. Världshälsoorganisationen (WHO) har rekommenderat att alla länder bör ha dygnet-runt-öppna linjer för medmänskligt stöd, som en central del i sin nationella suicidpreventiva strategi, som ett viktigt komplement till den offentligfinansierade vården och omsorgen. – Mind har för avsikt att tredubbla sin kapacitet i Självmordslinjen för att bättre svara mot behovet, men för detta krävs finansiering, Minds generalsekreterare Carl von Essen. (SE) Gratis webbkurs om våld Behovet av utbildning om våld är stort i Sverige. I ett unikt samarbete har Nationellt centrum för kvinnofrid, Socialstyrelsen och länsstyrelserna utvecklat en gratis webbkurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kursen finns på Nationellt centrum för kvinnofrids webbplats www.nck.uu.se och är lättillgänglig och kostnadsfri att använda. Den innehåller baskunskap om våld i nära relationer och målsättningen är att höja kompetensen i första hand inom socialtjänsten. Men materialet är också relevant för personal inom vård, skola, omsorg och rättsväsende. – Målsättningen med webbkursen är att förbättra bemötandet och öka möjligheterna att upptäcka våldsutsattheten. Men också att förändra attityder när det gäller våld i nära relationer. Det är bara genom ökad kunskap vi kommer att kunna ta ytterligare steg framåt, säger Gun Heimer, professor och chef för Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Kursen innehåller en blandning av text, bild, grafik och film. Vi har bland annat intervjuat och filmat personer som arbetar med frågorna från olika delar av landet, säger Annika Engström, projektledare vid NCK. Hon betonar samtidigt att webbkursen bara är en del av lösningen på problemet. Det behövs även fortsatta satsningar på fördjupning för vissa personalkategorier. (SE) Du hittar kursen på www.nck.uu.se säger Berättelsen om våldsutsatta Anna löper som en röd tråd genom webbkursen. Illustratör: Magnus Häglund