Krisstöd 1
Rapport: Krisstöd till kulturen 2020 – behov och
utfall Oavsett organisationsform och konstnärligt uttryck har alla drabbats mycket hårt av coronapandemin i och med att fältet är helt beroende av publikintäkter i form av biljettintäkter och olika typer av sidointäkter. Kulturrådet har också konstaterat att huvuddelen av ansökningar inom de olika stödpaketen kommer från scenkonst- och musikområdet, och fältet står också för den största andelen beviljade stöd. Branschen har under hösten haft små möjligheter att anpassa sig och hämta in intäkter. Publiken är förhindrad att komma till evenemangen, arrangörer av föreställningar har dragit i handbromsen. I de fall då bokningar faktiskt genomförs vittnar det fria kulturlivet om att det numera finns skarpa force majeure-skrivningar i avtalen som gör att kulturaktörerna står för risken. Vissa spännande digitala initiativ har genomförts, men det har varit omöjligt för verksamhetsområdet att ens komma i närheten av de intäkter som normalt genereras. Musikens organisationer, som normalt omsätter många hundra miljoner kronor och sysselsätter stora delar av den frilansande branschen, har pekat på omfattningen av intäktsbortfallet och menat att Kulturrådet bör ta större hänsyn till de kommersiella aktörerna vid kommande stöd. Som en konsekvens av det mycket akuta läget har kulturrådet även sett tydliga ökningar av antalet ansökningar inom de ordinarie bidragen. Det är Kulturrådets bedömning att både nya aktörer och tidigare sökande under 2020 har visat större intresse för Kulturrådets ordinarie bidrag. Aktörer som säkrar kulturens infrastruktur Under 2020, efter vårens beslut om stöd till inställda och uppskjutna evenemang, blev det tydligt att vissa yrkesgrupper i branschen hade svårt att få del av stödet. De klassades varken som arrangör eller konstnärligt verksam aktör. Det rörde sig bland annat om leverantörer av teknik och tjänster, bokare, turnéarrangörer och liknande. Dessa aktörer har en mycket viktig roll och bedöms vara avgörande för branschens överlevnad och återhämtning. Det kan röra sig om allt från småföretagare till stora internationella aktörer med moderbolag i andra länder. Det som kännetecknar dem är att de normalt sett arbetar mot kulturlivet, men aldrig själva söker offentliga stöd. Branschen, liksom Kulturrådet, lyfte behovet av att anpassa kommande krisstöd till att inrymma även de här aktörerna. Kulturrådet fick inför hösten ett uppdrag att fördela stöd till särskilda behov inom kulturlivet vilket innebar att fler aktörer, såsom teknikföretag och tekniker, men även internationellt verksamma svenska aktörer, kunde söka. Under hösten 2020 utgjorde dessa aktörer närmare hälften av alla som sökte krisstöd till särskilda behov i kulturlivet. Inför kommande ansökningsomgång har Kulturrådet utvecklat blanketterna för att öka kunskapsunderlaget kopplat till bland annat dessa aktörer. Främjandeaktörer – centrumbildningarna och Allianserna Centrumbildningarna, de tre Allianserna och de olika riksorganisationerna har i dialog med Kulturrådet visat hur de tagit ansvar för både medlemmar och branschutvecklingen under pandemin. Kulturrådet har tagit till sig synpunkter från dessa kulturaktörer och regeringen har i omgångar förstärkt finansieringen till dem nu och framåt. Med centrumbildningar menas medlemsbaserade organisationer som arbetar nationellt inom olika konstområden och bland annat har arbetsförmedlande insatser för att stärka 50/61