Krisstöd 1
Rapport: Krisstöd till kulturen 2020 – behov och
utfall kommersiella aktörerna. En annan utmaning som musikbranschen lyft, och som också finns inom andra fält med publik verksamhet, är de mindre aktörernas utmaning att få tillbaka publiken. Dessa behöver stöd för att förbereda sig för återstarten. Inom scenkonsten ser vi att det inte längre handlar om stöd till intäktsbortfall för inställda evenemang i lika hög grad, som hur aktörerna ska kunna ska kunna finansiera de föreställningar och konserter som de planerat under kommande år. Frågan om hur de ska hitta tillbaka till arrangörerna och publiken är mycket viktig. Scenkonst- och musikbranschen lyfte också fram att de internationella turnéstrukturerna är på väg att försvinna. Här kan stöd behövas för återuppbyggnad framöver. Från litteratursidan lyftes litteraturstödet som det mest ändamålsenliga sättet att stötta kvalitetsutgivning och översatt litteratur. Kulturrådet har under 2021 höjt stödet genom omfördelning inom ordinarie budget. Önskemål kom också att utreda hur digitaliseringen påverkar litteraturområdet, vad gäller form, innehåll, uppdrag och ersättning till upphovspersonerna. Digitala evenemang beskrivs som kostnadsdrivande men med minskade möjlighet till intäkter. Museisektorn ser ett ökat intresse för digitalt deltagande och att långsiktiga stöd kan behövas för att fortsatt utveckla digitaliseringen. Inom konsthantverket sker en positiv utveckling av digitala webbutiker, där ett behov av stöd för uppbyggnad också kan identifieras. Även bildkonstområdet tog upp behovet att differentiera kommande krisstöd, så att de är anpassade även till försäljning. Med det vi vet om fortsatta restriktioner i skrivande stund bedömer vi att det kommer finnas fortsatta behov av särskilda krisstöd under större delen av 2021. Det handlar om stöd för såväl överlevnad som omställning som återstart när den blir möjlig. Kulturrådets erfarenhet är att krisstöd för särskilda behov med dess öppnare regelverk har större möjligheter att möta sektorns behov när krisen nu går in i ett fördjupat och mer långvarigt skede. Geografisk tillgänglighet och digitalisering Den geografiska fördelningen av krisstöden sätter ljuset på hur tillgängligheten till konst och kultur är fördelad över landet. Att storstadsregionerna varit dominerande sett till beviljade ansökningar och belopp speglas av tidigare undersökningar om hur kulturverksamheters hemvist fördelar sig över landet. Även om flera verksamheter som beviljats stöd turnerar över hela landet ser vi ett fortsatt behov att kartlägga hur tillgängligheten till konst och kultur fördelar sig nationellt. Kulturrådets pågående regeringsuppdrag att kartlägga arrangörsledets förutsättningar kan här ge en pusselbit, liksom uppdraget att se över hur regionerna arbetar med konst- och kulturskapares villkor. Mer kunskap kan också behövas kring krisens positiva effekter i form av digital tillgänglighet. Men också vilka effekter som den snabbt ökande digitaliseringen har på utövarnas möjlighet att få ersättning för sitt arbete. Nya förutsättningar - nya stödformer Kulturrådet har under 2020 stött både de största och de minsta organisationerna som finns i sektorn. Vi har beviljat stöd till aktörer som normalt klarar sig helt utan offentliga stöd och bistått med stöd till dem som fått sina verksamheter och planer omkullkastade. Kultursektorns anställda och leverantörer har synliggjorts och det är nu mycket tydligt att bokare, tekniker, producenter, bussbolag, återförsäljare av biljetter, restauratörer på kulturarenor, agenter och leverantörer av utrustning är avgörande för att kulturen ska 54/61