NG 1
producenter som gör viner i mer strukturerad stil
där gamay visas samma omsorg som pinot noir får i norra Bourgogne. Och på tal om pinot noir, tidigare fick producenter i Beaujolais odla och använda pinot noir för sina viner men sedan 2015 är det bara gamay som gäller. Det görs en del vitt i området, på Chardonnay och på senare tid har även roséviner från Beaujolais blivit allt mer populära. BEAUJOLAIS FÖRKNIPPAS MED en viss typ av tillverkningsmetod, känd som macération semi-carbonique, eller vinification beaujolaise. Hela och okrossade druvklasar läggs i stora jäsningtankar och vikten av de översta druvorna pressar druvorna som ligger under. Musten från de krossade druvorna börjar att jäsa vilket bildar alkohol och koldioxid. Denna koldioxid gör att de övre druvorna påbörjar sin intracellulära fermentering, det vill säga att druvorna jäser även fast de inte har blivit pressade. De hela druvorna uppnår en alkoholhalt på cirka tre procent och efter det så pressas druvorna eller så spricker de av sig själva. Den här metoden ger vinet extra fruktiga aromer och detta är väldigt förknippat med Beaujolais. Området var också en av startpunkterna för hela naturvinstrenden. Om vi backar bandet till mitten av 1900-talet präglades världens jordbruk av tekniska och kemiska innovationer som minst sagt inte var så miljövänliga. En som uppmärksammade detta var vinmakaren och kemisten Jules Chauvet. Han började experimentera i sin egen vinproduktion med att göra vin med mindre ingrepp och så lite onaturliga hjälpmedel som möjligt. Dessa experiment blev sedan publicerade studier om minimala ingrepp i vingårdarna, naturliga och vilda jästkulturer och olika jäsningsprocesser. Många vinmakare världen över ansåg att Chauvet var spritt språngande galen, men det fångade intresset hos några yngre vinmakare i Beaujolais som på sikt även blev Chauvets lärlingar. Dessa fyra vinmakare som kallas för “The Gang of Four” - Marcel Lapierre, Jean Foillard, Guy Breton och Jean-Paul Thévenet - fortsatte efter Chauvets död år 1989 att vidareutveckla det minimalistiska tillvägagångssättet i vinmakningen. Från slutet av 80-talet och framåt blev dessa viner väldigt populära på de trendiga vinbarerna runt om i Frankrike och fler och fler unga vinmakare valde att arbeta mer minimalistiskt i sina vingårdar. Detta blev såklart startskottet på naturvinsvågen som har spridit sig över hela världen. Vinmakarna som vill identifiera sig som naturvinsmakare vill att deras viner ska visa sin växtplats, sin druva och låta naturen styra med små ingrepp från den mänskliga handen. Och som en följd av de omåttligt populära minimalistiska vinerna från naturvinsmakarna i Beaujolais så har även vi vindrickare fått upp ögonen för den enorma kvalitet som finns bland de gamla vinhusen i området. Många av dem har funnits där i flera århundraden och har väldigt gamla vingårdar med minst sagt imponerande viner. En Beaujolais från en av Cru-byarna är något som kan få din snobbigaste vinvän att börja steppa av lycka. Idag är Beaujolais fyllt med producenter med enorm dedikation i produktionen. Många vinhus, både gamla som unga, jobbar mot en mer hållbar produktion och många är eller kommer att bli biodynamiska i sin produktion. Är du nyfiken på vad Beaujolais kan erbjuda finns det många producenter att spana in. Här är några av dem. DIDIER DESVIGNES MORGON LES CHARMES Nr 79184 för 169 kronor, Systembolagets beställningssortiment I sex generation har familjen gjort vin i området. Ett rödfruktigt vin från järnrika vingårdar i Morgon som är gjort helt utan tillsatta sulfiter. Syran är frisk och vinet har en lätt och elegant tanninstruktur. DOMAINE DE FA FLEURIE ROCHE GUILLON 2018 Nr 51326 för 239 kronor, Systembolagets beställningssortiment. Från biodynamiska vingårdar i Cru-byn Fleurie kommer detta vin där vinhuset ägs av Antoine och Maxime Graillot, två bröder med vinmakning i blodet. Deras far var nämligen den tyvärr nyligen bortgångne legenden Alain Graillot. Fleurie Roche Guillon 2018 är strukturerat och lite fylligare för att vara en Beaujolais. Aromerna bjuder på en blandning av hallon, plommon och rökt kött. Syran är frisk och solmogen, det vill säga att den känns sötare. HÅLL ÄVEN UTKIK efter Château Thivin - en biodynamisk toppproducent med anor från 1300-talet som håller till i Côte de Brouilly, deras viner dyker upp på tillfälliga släpp och restauranger runt om i landet. Det samma gäller “The Gang of Four”vinerna, Jean Foillard Morgon Côte du Py syns frekvent på både sociala medier och på de trendigaste restaurangerna. När vinet släpps på Systembolaget brukar flaskorna springa iväg från hyllorna. Området Beaujolais tre appellationer BEAUJOLAIS Druvorna får komma från hela området och vinerna är oftast enklare, lätta och fruktiga i sin stil. BEAUJOLAIS-VILLAGES I norra delen finns det 38 kommuner med bättre förutsättningar när det kommer till klimat, jordmån och kuperade sluttningar. Vinerna är mer komplexa. Inom den här klassificeringen samt vanlig Beaujolais får producenter göra röda, vita och roséviner. BEAUJOLAIS CRU Högst upp på kvalitetstrappan kommer Beaujolais Cru-appellationen, som består av tio byar som anses ha de bästa förutsättningarna i området och som får skriva ut sina namn på etiketten. Vinerna från cru-byarna är mer koncentrerade och komplexa i sin stil, fylligare jämfört med en vanlig Beaujolais och oftas fatlagrade. Mogen gamay från en bra producent kan påminna lite om en pinot noir från Bourgogne. De tio byarna är; Brouilly, Chénas, Chiroubles, Côte de Brouilly, Fleurie, Juliénas, Morgon, Moulin à vent, Régnié och SaintAmour. Inom Cru-appelationen tillåts endast gamay och vinerna måste vara röda. NR 5, 2022 | NÖJESGUIDEN 41