NG 1
LIVETS VATTEN Det handlar inte längre om överlevn
ad. Att dricka det för hjälp med matsmältningen när man tar sig igenom ytterligare en hård, kall vinter med salt, fet konserverad, mäktig, mat. Det kryddade brännvinet erbjuder idag smakupplevelser som en viktig del av varje festmåltid. Och är den viktigaste delen av det svenska dryckesarvet. TEXT: PETER STEEN-CHRISTENSEN OSKILJAKTIGA. SER MAN två av dem är den tredje inte långt borta. Lite som Knatte, Fnatte och Tjatte har fänkål, anis och kummin länge hållit ihop i medgång såväl som motgång. Örterna är berömda för att genom alla tider hjälpa till mot magproblem och för att balansera mjölkbildning hos gravida och nyblivna mammor. Anis-, kummin- och fänkål-te är än idag en kioskvältare på mödragruppsmarknaden. Men ett annat, och kanske det mest kända, äventyr den klassiska trion har upplevt tillsammans är som kryddning till Sveriges klassiska brännvin - akvaviten. MEDAN HUVUDSTADEN VAR upptagen med att bilda idrottsklubbarna AIK och Djurgården under våren 1891 såg Göteborg sin chans som first mover och 52 NÖJESGUIDEN | NR 5, 2022 lagom till Göteborgsutställningen på sommaren samma år presenterades resultatet av vårens blanda-själv-experiment. Under namnet Gammal fin prima Aquavit lanserade O.P Anderson & Son vad som idag är både landets äldsta och överlägset mest sålda akvavit. Men trots att Carl August Anderson (som alltså stod för ”& son” i firmanamnet) var lite lättare på fötterna än övriga Sverige så var han långt efter danskarna. Aalborg Taffel Akvavit - mer känd som Rød Aalborg - lanserades redan 1846 (dock skapat av en polsk invandrare) och är som dansk akvavit fortfarande mest är, torr och kryddad av dill och kummin. Benämningen akvavit har idag blivit skyddad av EU och kräver just dill och/ eller kummin som en dominerande smak. Men det betyder såklart inte att annan kryddad brännvin inte kan vara lika bra, och kanske minst lika spännande, speciellt nu en tid då många ständigt är på jakt efter nya intressanta smaker. Ibland fatlagrad, ibland inte, och med alla möjliga bär, frukter och kanske malört. Då och då har till och med lite sötma letat sig in. INNAN AKVAVIT BLEV akvavit kallade vi det bara för brännvin och helt utan EU-skydd eller moderna pr-kampanjer och tillhörande tjusiga etiketter välte då totalt tre miljoner svenskar ner närapå 100 miljoner liter snaps genom matstrupen på 1830-talet. Jag är inte helt säker, men tror vi hade svårt att hinna med, eller kanske klara av, något som helst annat. Idag är vi försiktigare, totalt konsumerar svensken 8,5 liter ren alkohol per år vilket är stadigt sjunkande. Och starkspriten står för nedgången. Medan starkölskonsumtionen senaste 50-60 åren ökat med några tusen procent och vinet någonstans närapå tusen procent det med så var starkspritens andel av svenskens alkoholkonsumtion nere på 17 procent 2020, att jämföra med 70 procent på femtiotalet. Förhoppningsvis har vi bytt ut kvantitet mot kvalitet, och så länge genomsnittssvensken över 15 år sveper, eller smuttar sig igenom, över två snaps i veckan så finns det tid att utforska ett brett spektra av nordiska akvaviter och andra kryddade brännvin. DET VIKTIGA ÄR kanske att lära sig att vi inte behöver en midsommarafton, kräftskiva eller ett jul- eller påskbord för att njuta av en nubbe. En bra måltid i