NG 1
goda vänners lag förtjänar en krydda på bordet. A
kvaviten och annat kryddat brännvin har en extrem vikt inom det svenska dryckesarvet menar gastronomen, kulturhistorikern och snapsälskaren Edward Blom. – Det kompletterar smakmässigt de traditionella svenska rätterna, men framför allt bidrar det till en ritual med snapsvisor, skålande, immiga spetsglas – en högtidlighet och traditionskänsla. Det var ju brännvinet som kom först – det här att vi har inlagd sill till alla traditionella högtider numera beror ju bara på att det passar så bra till brännvinet, förklarar han. EDWARD ÄR I maj värd för en akvavitvandring från Djurgården till Gamla stan i Stockholm. Evenemanget tar gästerna förbi fem stopp på olika restauranger där den för Norden unika drycken ska bjuda på flera spännande smakupplevelser som visar på akvavitens mångsidighet tillsammans med mat. Edward har ett mångårigt och kärleksfullt förhållande till det kryddade brännvinet. – Jag älskar idén att lösa olika smakämnen i vätska och jag blandar mycket gärna egna sorter. Droppar, små droppar av essenser i en matsked renat, gurglar och spottar. Sedan en lite annan kombination och testar igen, tills man har det perfekta. Underbart. Men än mer ritualerna som jag nämnde tidigare: det blir en sådan fantastisk festkänsla när det står spetsglas på bordet, olika gäster försöker överglänsa varandra med underfundiga snapsvisor, det bränner till i munnen och alla kommer igång mycket snabbare än på vanliga middagar, berättar han. NÄR JAG FÅR tag på Edward är han precis färdig med påskfirandet, en hektisk tid för någon som kanske tar påsken på störst allvar i hela Sverige. – Det stämmer, jag älskar påsken. Vi talar inte om ett påskbord utan jag firar alltid påskafton, påskdagen och annandagen med olika släkt och vänner, hemma och hos andra. Och sedan varar ju påsken för fullt även följande helg så även då brukar vi låta en middag med vänner ha påskprägel. Men, snaps har vi inte vid alla luncherna. Denna gång hade vi belgisk öl och svensk snaps till förrätten med sill, ägg av olika slag, lax, äggost med mera såväl på påskafton som på påskdagen, sedan rödvin till lammet och Riesling till en av efterrätterna samt hemgjord ägglikör efteråt. Det är ju pinsamt då det låter som ohejdad reklam, men jag vill ogärna ljuga, och jag måste därför erkänna att vi bara hade en enda sort dessa båda dagar – och att det var min egen Edward Bloms högtidssnaps. Vi brukar dock ha Aalborgs Porse till påsk, men den var slut. Till jul dricker vi inte min egen då den är så somrig, utan då blir det norsk Linieakvavit, svenska beska droppar och Marskin Ryyppy, säger han. PÅ AKVAVITVANDRINGEN KOMMER han att guida gästerna genom sex olika snapsar, och det är idel klassiker - Aalborg Jubilieum, Gammel Opland, Aalborg Dild, Linie Akvavit, O.P. Anderson och Aalborg Taffel. Alla med passande matmatchning. Några av snapsarna återfinns bland de personliga favoriter Edward räknar upp. – Linie Akvavit med en skiva knäckebröd - allra helst med bockhornsklöver i, hemkärnat smör och rumstemperad, vällagrad ost. Beska Droppar eller en annan kraftig malörtssnaps med sill eller gubbröra. Hirkum Pirkum en sommardag 54 NÖJESGUIDEN | NR 5, 2022 till vad som helst. O.P. Anderson till revbensspjäll och annan julmat. Malteser till öl på en tysk krog. EDWARD ÄR JU också en av få vi känner till som plockat fram ett eget snapsrecept till sin egen bröllopsfest. – Ja, den jobbade jag med i veckor inför vigseln. Det är en helt egen skapelse, men jag tänkte 1700-tal och sommar. Tanken var att den skulle fungera både för tillresta utlänningar som aldrig prövat en snaps förut och gamla studentöverliggare och ordensbröder som levt på nubbar halva sitt liv. Såväl för damer som herrar. Och vara romantisk och lite bygga på en vits jag en gång kläckte att inte plocka sju blommor på midsommar och lägga under huvudkudden utan plocka dem och krydda ett brännvin på dem. – Den bestod ursprungligen av fläderblom, citronmeliss, rosmarin, rosenvatten, violrot, pors, vanilj och lite gentianarot och en aning honung. När den övergick till att börja tillverkas kommersiellt och säljas på Systembolaget tillkom även en aning malört på inrådan från en expert. Vad tycker du om de svenska spritproducenternas utbud idag? – Jag tycker att det är helt fantastiskt, båda vad gäller snapsar och andra drycker. Det finns säkert utrymme för fler frukt- och bärspriter kan jag tänka mig. Och vad gäller brännvin finns det ju ingen gräns på allt man kan krydda det med. Det är väl Systembolaget som riskerar att bli flaskhalsen. Om gårdsförsäljningen infördes eller till och med möjlighet för vissa privata specialbutiker att få existera skulle tillverkarna kunna skapa än mer olika, fantastiska drycker.