NG 1
SNAPS-BODIL Man ska förmodligen inte lyfta fram s
naps i Sverige utan att konsultera riktig expertis. Den expertisen hittar vi hos Bodil Stigsdotter - Sveriges, och världens, enda snapssommelier. TEXT: PETER STEEN-CHRISTENSEN EFTER ÅRATAL PÅ Långbro Värdshus och efter det Nationalmuseums nya restaurang i Stockholm så befinner sig Bodil Stigsdotter sedan något år tillbaka som ansvarig på Arkösunds hotell, en liten pärla i den östgötska skärgården, och ett företag inom Östgöta kök Norrköping. Hon meddelar, med en blandning mellan glädje och stolthet tror jag, att hon precis har börjat få till lite andra än bara de traditionella snapsarna där. Bodil är utbildad sommelier i grunden med bred bas inom alla drycker efter studier i Grythyttan på vad som då hette Restauranghögskolan och nu är ett Campus som tillhör Örebro universitet. Hon förklarar hur det gick till när hon blev utnämnd till snapssommelier. – Då jag arbetade på Långbro värdshus där vi serverade mycket olika snaps med ett brett urval blev jag tillfrågad om jag ville bli ambassadör för snaps. Eftersom jag gillar traditioner och anser att vi bör bevara snapsen som kulturarv var det ett lätt svar och så fick jag titeln snapssommelier och ambassadör för snapsen, förklarar hon. – Det är inte bara drycken i sig som är av intresse för mig utan även själva kulturen runt omkring som hur drycken har uppkommit, dess historia, varför vi dricker som vi gör och hur det kryddade brännvinet utvecklats. Alla andra länder är så stolta över sina egna drycker, men jag skulle vilja påstå att vi inte är det på samma vis. Snaps har förknippats med att supa och hälla i sig mer än att vara en dryck att njuta av. Och det är det jag vill 56 NÖJESGUIDEN | NR 5, 2022 ändra på som snapssommelier. Jag vll att vi ska tänka till, varför en snaps passar eller inte. Och det känner man ju inte om man bara sveper i sig den. I begynnelsen användes brännvinet som medicin eller rusningsmedel, men är idag en dryck att njuta av. Snaps kan vara okryddat - typ vodka - och kryddat - kryddat brännvin - och det som många förknippar med snaps, men det är egentligen mer sättet att dricka det på. DIN ROLL SOM snapssommelier har helt säkert handlat om att förvalta det svenska dryckesarvet och våra traditioner. Men samtidigt som man värnar om vår dryckeshistoria så handlar det idag minst lika mycket om innovation och utveckling. Det spännande är väl just nya kryddningar och smaker, jag vet inte om det blir motsägelsefullt men arvet förvaltas genom en konstant ström av nya produkter. – Arvet är att förvalta traditionen av att dricka snaps, inte nödvändigtvis den traditionella kryddningen eller smaksättningen. Det kommer alltid finnas klassiska snapsar som till exempel akvaviten som är skyddad enligt EU-lag att den måste innehålla kummin och/ eller dill för att få heta akvavit. I Norge måste den dessutom vara gjord av norsk potatis om den ska få heta norsk akvavit. Under de senaste tio åren har det skapats allt fler mildare, elegantare snapsar - låt oss kalla dem moderna - med andra kryddor än just de klassiska kraftfullt kryddiga av anis, kummin, fänkål. Jag tror att dessa nya smaker i snapsarna kommer göra dem mer användbara. Ett sådant exempel är Krögarsnapsarna från Snälleröd där några kända krögare fått göra sina kryddningar på snaps, vilka blev nya spännande blandningar med exempelvis lakrits och äpple, citronverbena och citrus, humle, enbär och vinbär eller grönt te och sichuanpepappar. Även O.P. Anderson har under de senare åren gjort varianter i fruktigare stil som O.P. Anderson Petronella med äpple och kummin eller en julsnaps som innehöll mycket apelsin. – Dessa förändringar gör att det blir lättare att kombinera kryddat brännvin till fler maträtter. Och gör drycken ännu mer användbar i alla typer av måltider, och inte bara när vi äter buffé med sill, lax och skinka under våra traditionella högtider. När kommer vi se den riktiga snapsrevolutionen, likt vad man sett i hantverksöl och gin senaste tio åren? Vi har väl i många år tänkt att just den skandinaviska akvavitskatten borde vara väldigt marknadsföringsanpassad, och att det ligger en världsomspännande hype precis runt hörnet? – I USA har det varit en akvavithype under flera års tid. Där använder man snapsen som en bassprit i drinkar för att få spännande smaker. Mer än som snaps till maten eftersom man inte har den traditionen, och heller inte samma typ av mat. Det finns en hel del restauranger och barer i Sverige som gått samma väg och använder snapsen på flera sätt. Jag tror det mer är vi konsumenter som är fast i traditionen av att snapsen just bara ska användas till mat i små glas. Och det tar tid att ändra vanor. Ditt utnämnande som snapssommelier måste varit för 10-15 år sedan nu tror jag, är du fortfarande lika entusiastisk när det gäller kryddade brännvin? – Jag brinner lika mycket för snaps idag som då. Jag hade precis en härlig snapsprovning för någon vecka sedan för tio äldre män i Norrköping. Det är alltid roligt att få någon att prova något nytt eller se det med andra ögon. Jag fick till exempel en person att inse att Östgöta Sädes inte funkar lika bra till allt, när man inte vet vad det är i flaskan smakar det annorlunda. Är det svårare att para mat med snaps än med vin? Vis av erfarenhet, vad menar du vi oftast gör för fel och vad är dina bästa riktlinjer? – En sommelier kan alla drycker, men jag brinner extra mycket för snapsen. Största felet de flesta gör är att ta en favoritsnaps till all mat. Ofta dricks snaps när det är olika maträtter på buffé eller olika sillar. Det man istället bör göra är att ta flera mycket små 1-2 centiliters snapsar till de olika rätterna. Ljusa, lätta aromatiska till lättare mat såsom fisk, skaldjur och grönsaker och mörka, fatlagrade till smakrik mat med toner av rökt och grillat. Och prova vad det