Marknad 1
VETENSKAPLIGT Satsning vid Lunds universitet på n
ya läkemedel som kan förebygga flera folksjukdomar i framtiden. NY SATSNING PÅ BIOBANK MED FOKUS PÅ FOLKSJUKDOMAR FOTO: PRESSBILD Diabetes, Parkinson, Alzheimer och hjärt-kärlsjukdomar hör till våra allra vanligaste folksjukdomar. En ny biobank – den största i sitt slag – med stamceller från både friska individer och patienter ska bidra till ökad förståelse för hur dessa sjukdomar uppkommer. – Målsättningen är att forskare ska kunna utveckla nya läkemedel som kan förebygga dessa folksjukdomar i framtiden, säger Hindrik Mulder, professor vid Lunds universitets Diabetescentrum. Stora grupper i samhället lider av metabola, inflammatoriska och degenerativa sjukdomar. Här ingår diabetes, neurologiska sjukdomar, såsom Parkinson, Alzheimer och stroke, men också hjärtkärlsjukdomar och psykiska sjukdomar. Kostnaden för samhället att behandla dem är enorm och lidandet för patienterna är mycket omfattande. Forskarna tror att nyttan av biobanken och forskningen den möjliggör därför kommer att vara mycket stor. – Med denna biobank kommer vi att kunna börja studera de funktionella konsekvenserna av genetisk variation mellan människor och hur detta bidrar till olika sjukdomar, säger Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet. 100 stamcellslinjer Satsningen är ett samarbete mellan Diabetescentrum och Stamcellscentrum vid Lunds universitet. Biobanken kommer att bestå av 100 stamcellslinjer som forskare från hela världen kan ansöka om att ta del av. En biobank av denna omfattning finns inte någon annanstans. – Stamcellslinjerna kommer att ställas 28 till förfogande för forskare som bearbetar grundläggande frågeställningar om molekylära, biokemiska, cellbiologiska och genetiska processer som styr eller bidrar till utveckling av våra stora folksjukdomar, säger Hindrik Mulder. Blodprov eller hudbiopsi Ett blodprov eller små prover i form av hudbiopsier tas från yttre delen av underarmen från både friska personer och patienter som diagnosticerats med diabetes eller någon annan av våra folksjukdomar. Gemensamt för dessa vanliga sjukdomar är att ett stort antal ”genvarianter” bidrar till sjukdomsbilden – varje enskild variant lämnar ett litet enskilt bidrag till sjukdomsuppkomsten. Hur detta sker är i de flesta fall oklart i dagens läge. Kan man förstå på vilket sätt det sker kan det resultera i att nya behandlingar kan utvecklas. I första steget programmeras hudceller (fibroblaster) eller blodceller om till pluripotenta stamceller, iPS-celler. Dessa kan utvecklas till i princip vilken mogen celltyp som helst; insulinceller, olika typer av nervceller, leverceller, muskelceller etc. Vilken celltyp som skall utforskas väljs av de forskare som önskar få iPS-celler från den nya biobanken. Gensaxen CRISPR Forskarna vid Lunds universitet avser att utvinna DNA från iPS-cellerna och göra en analys och kartläggning av deras genetiska kod. På detta sätt kan majoriteten av alla genetiska varianter i individernas arvsmassa identifieras och deras betydelse för uppkomst av våra folksjukdomar undersökas. En metod för detta kommer att vara gensaxen, CRISPR, som både Johan Jakobsson och Hindrik Mulder använder i sin forskning. ® Björn Sjöstrand har nyligen disputerat i kemiteknik vid Karlstads universitet. FRAMTIDENS VIRTUELLA PAPPERSMASKIN ÄR HÄR FOTO: PRESSBILD En virtuell pappersmaskin innebär möjligheter att testköra och optimera driften utan dyra produktionsstopp i industrin. Ny forskning från Karlstads universitet som sparar både pengar och miljö. – Det är nu möjligt att köra pappersprocessen helt virtuellt, utan dyr utrustning, för att ta fram varje pappersmaskins optimala inställningar, säger Björn Sjöstrand, som nyligen disputerat i kemiteknik vid Karlstads universitet. Denna virtuella pappersmaskin medför möjligheter att spara på miljön, vilket även sparar pengar för företagen. Optimeringen går ut på att, med en vanlig dator, avgöra hur pappersmaskinen ska köras. Virtuell testkörning och optimering spar pengar och miljö Tillverkningen av papper är en stor och viktig industri i Sverige. En industri som samtidigt är en betydande förbrukare av energi. Genom att använda modeller för de olika delarna av pappersmaskinen tillsammans med varandra, har forskarna lyckat ta fram ett sätt att köra hela pappersmaskinen virtuellt i en dator. De har utvecklat en helt ny modell för den första delen av pappersmaskinen. Sedan använt den tillsammans med modeller för de andra delarna av maskinen. Modellen av pappersmaskinen som helhet, som presenteras i Björn Sjöstrands avhandling, ger papperstillverkare möjlighet att optimera sina maskiner utan att störa produktionen, eftersom det nu går att göra i en vanlig dator. – Det är extremt dyrt att störa tillverkningsprocessen, varje timme av utebliven produktion är kostsamt för företagen, säger Björn Sjöstrand. Det är även både dyrt och svårt att få till bra tester i laboratoriet. Nu kan forskare och producenter, utan att behöva störa produktionen eller lägga dyrbar tid i laboratoriet, testa hur varje pappersmaskin ska köras för att få högsta möjliga effektivitet. ®