Omtanke 1
Att behandla cannabismissbruk Fem viktiga mekanis
mer för att lyckas Hur kan vi erbjuda en bra och effektiv behandling för personer som har hamnat i cannabismissbruk? Det är en fråga som Russell Turner, beteendevetare och Torbjörn Forkby, socionom och docent i socialt arbete, på FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund har undersökt i en studie på Behandlingsgruppen för drogproblem i Göteborg. TEXT: ÅSA LARSSON Vid konferensen ”Förebygg Nu! ” i Göteborg i november förra året berättade beteendevetaren Russell Turner om de lärdomar de dragit under studien. Framför allt har de studerat de förändringsprocesser som ägde rum under behandlingen, både från behandlarens och klientens perspektiv. De kunde också konstatera att hos dem som fullföljde hela behandlingen var det ett fåtal som inte minskade sitt cannabismissbruk. Russel Turner Studien identifierade fem gemensamma mekanismer hos dem som lyckats bra: 1) Att våga ta steget in Innan en person med missbruksproblem kommer till en behandling har de gjort ett val, i någon mån. Förväntningarna är ofta höga, men det finns samtidigt mycket oro och negativa tankar om bemötandet – hur man ska tas emot och en osäkerhet om sig själva. Klienterna brottats med många frågor innan de vågar ta steget att gå in i behandling. En behandlare förklarar: ”Många klienter som kommer hit vill känna att de kan pusta ut, att de kan säga som det är och inte behöva ljuga. Många känner en lättnad av att vara här.” – En del har kanske har levt ett dubbelliv tidigare. Att komma till behandlingen blir en slags avlastning, förklarar Russell Turner. När någon för första gången tar sig till en behandlingsmottagning är det viktigt att inte ha ett dömande bemötande. Utgångspunkten ska vara att det är en person man möter – inte en missbrukare. Innan de kommer är det vanligt att de mått dåligt, känt stress och ångest. De vill bryta sitt mönster, men vet inte hur de ska gå till väga De ställer sig frågor som: ”Finns det hjälp? Kan jag få stöd? Kommer jag att jag bli sedd som kriminell? Kommer jag att bli anmäld till polisen eller förlora körkortet? Vad händer med mina barn?” Men de undrar också över tillgängligheten – om det verkligen finns hjälp att få. De har ofta funderat på att söka stöd länge, men inte vetat hur de ska göra. Russell Turner menar att oron inte bara handlar om hur de kommer att bli betraktade som ”missbrukare”. De är också oroliga över hur livet kommer bli om de slutar med sin drog. – Cannabis har ju varit som en snuttefilt – den har fyllt en multifunktion innan de kom till behandlingen. Den har dämpat oro och ångest. Vad händer om man tar bort den? Vad sker vid fester och i umgänge med vänner? Han förklarar att klienterna dessutom berättade om ett så kallat mognadsdilemma. En gång i livet, i sjutton-artonårsåldern, kände de en oro för att bli vuxna. De började röka cannabis för att dämpa ångesten. Men rökningen gjorde dem passiva och livet sattes på paus. När de har blivit äldre och kommit upp i 28–29-årsåldern är livet fortfarande på paus. De har åldrats, men inte vuxit upp och det skapar en oro. De har frågor kring vem de ska bli, och vad de ska arbeta med, trots att de egentligen borde vara vuxna. 2) Att skapa tillit, relationer och mål Det är viktigt för behandlaren att skapa tillit till processen. En behandlare uttrycker det som att ”Det handlar om att få en klients förtroende så att de känner att det jag säger är viktigt. Först då blir det trovärdigt när jag säger att allt kommer att bli bättre”. För att skapa tillit är det viktigt att ta sig tid ihop med klienten, göra en gemensam överenskommelse där man sätter upp mål – som med en jämbördig partner. Det är också viktigt att lyssna och diskuterar fram lösningar tillsammans. – Att bli sedd som en individ, känna öppenhet och att kunna diskutera tillsammans utan fördömande eller avståndstagande, är en viktig del i hur man skapar förtroende och tilltro i behandlingen, menar Russell Turner. 3) Att omvärdera cannabis Det är också viktigt att klienten omvärderar sin egen relation till drogen – att se vad den har medfört. Att han eller hon får en tydligare bild av negativa upplevelser och drogens påverkan på den egna livsutvecklingen. Klienten får även fundera på vem man är eller kan vara utan drogen. www.ssil.se | 21