Omtanke 1
INTERVJU DIANA BAHGDO »Språket är väldigt viktigt
. Min inställning har varit att våga prata, även om det blir fel.« Diana Bahgdo inte svår, men vi lämnade allt och använde alla våra besparingar till flygbiljetter, säger hon. Efter fyra månader i Sverige hade de fått sitt svenska uppehållstillstånd. – Det kändes förstås jättebra. Vi var alla väldigt glada och processen gick snabbt eftersom vår dotter behövde vård. Internationellt ledarskapsprogram Familjen bor nu i Salem, men när de först kom till Sverige bodde de hos Georges bror i Botkyrka, och efter några månader i fick de egen lägenhet i Södertälje. Med fast adress kunde dottern börja på dagis och Diana och George lägga i en högre växel när det kom till att lära sig svenska. – Jag fick gå något som heter Academy Power, en svenskundervisning som vänder sig till akademiker. Vi gick även på Röda Korsets svenskundervisning och använde oss mycket av internet. På Youtube finns massor av klipp för att lära sig svenska. I dag pratar hon flytande svenska och tar till endast engelska vid fåtal tillfällen när ordförrådet tryter. – Vokalerna har varit svårast att lära sig, å, ä och ö är lätt att blanda ihop, säger hon och skrattar. Hon fortsätter: – Språket är väldigt viktigt. Min inställning har varit att våga prata, även om det blir fel. Genom Arbetsförmedlingen kom hon i kontakt med Skanskas Internationella Ledarskapsprogram, ILP. Efter en intervju och validerade studieintyg fick hon klartecken att få börja utbildningen i november 2014. Studier varade i ett halvår. De lärde sig om bland annat arbetsmiljö, lagar, föreskrifter och system och programmet avslutades med praktik. Diana fick vara på ombyggnationen av Nationalmuseum. – Språket var svårt till att börja med, och mycket var nytt för mig, som material, utrustning och fordon. Det är också skillnad mellan vilka ansvarsområden olika befattningar har i Sverige och i Syrien. Men det var lärorikt. På Nationalmuseum fanns det inga möjligheter till jobb, så Diana fick i stället fortsätta på Södertälje sjukhus: praktik, sommarjobb och nu en pågående provanställning. – Jag var beredd att ta vilket jobb som helst i Sverige, och trodde att det skulle bli svårt att få jobb som ingenjör, så jobbet här betyder väldigt mycket för mig. Kan jag så kan andra som kommer hit. Jag tycker också att Sverige och svenska företag verkligen ska ta till vara på den kompetens kom kommer hit. Visst finns det en del skillnader, men det lär man sig snabbt och det är ju synd att ingenjörer och andra med högre utbildning ska behöva ta andra typer av jobb, det är slöseri med kunskap. Hur har du blivit bemött i Sverige? – Jag tycker att svenskarna är objektiva och jag har blivit väldigt bra bemött av alla jag träffat. Jag upplever att de har sett mig för den jag är och vad jag kan. Jag tänker att bemötandet är ett delat ansvar: vi invandrare kommer hit för att vi behöver en bättre plats att bo på och vi måste anpassa oss till samhället här, annars blir det problem. Men vi måste också få chansen här, så att vi kan visa att vi vill bli accepterade. Vilka skillnader upplever du mellan att jobba i Sverige och Syrien? – I Sverige läggs det mycket mera tid på planering, vilket jag upplever blir effektivare i längden. Materialet skiljer sig mycket åt också, i Syrien byggs det nästan uteslutande med betong, här är det mera blandat. Sedan finns det skillnader som att etik och moral är viktigt och diskuteras ofta här, i Syrien är det vanligt med mutor. I Sverige är det mera fokus på kvalitet och miljö, i Syrien är det alltid pengarna, och lägsta pris, som styr. Och likheter? – Själva byggprocessen och att man får vara med och konstruera något som finns kvar, vilket är det jag gillar med byggandet. I Syrien utbildade hon sig till civilingenjör, och vid valideringen i Sverige motsvarade hennes examen högskoleingenjör. – Jobbet på Skanska är en väldigt bra chans och jag vill fortsätta utvecklas. Jag funderar på att någon gång i framtiden studera så att jag blir civilingenjör även här, men just nu känner jag att jag trivs så bra på jobbet och lär mig otroligt mycket här, säger Diana. ● Fler vägar in i arbetslivet: Sverige Tillsammans/100-klubben I höstas lanserade regeringen Sverige Tillsammans, vars syfte är att förena alla som vill bidra till att förbättra nyanländas etablering. Exempel på insatser är snabbspår, yrkeskompetensbedömning, arbetsmarknadsutbildning, validering av kunskap, instegsjobb, nystartsjobb, arbetspraktik och arbetsträning med handledare. En del av satsningen är den så kallade 100-klubben, där större företag som vill ta emot minst 100 nyanlända under tre år. Tyréns, Riksbyggen, Axfood, Ragnsells, Sweco, Peab, AcadeMedia, Ica, Netto och 48 | www.ssil.se Hemköp tar emot nyanlända genom 100-klubben. De senaste månaderna har Arbetsförmedlingen inlett samarbete med över 200 arbetsgivare över hela landet som är intresserade av att ta emot personer som är nya på den svenska arbetsmarknaden. ■ Vill du ta emot nyanlända på din arbetsplats? Ring Arbetsförmedlingen på 0771-416 416 och tryck 4 så hjälper de dig att hitta rätt kompetens för praktik och jobb.