Maskinentreprenören 1
FAKTA Drivex snölastare har en kraftig trumma med
skärstå st l som krossar is och packad snö. Sedan sprutas snön på ett lastbilsflak. Snölastaren har egen motor och hydraulik och kan lasta en lastbil på cirka 40 sekunder. ten, säger Fredrik Jonsson som är utvecklingschef på både Mählers och på Engcon, halvt på skämt, halvt på allvar. Den nya plogen Flexiway var startskottet för en pånyttfödelse av produktutveckling hos Mählers och Drivex. Flexiway kan bland annat sidoförskjutas 500 millimeter åt varje håll. Tidigare hade det enbart gått att skjuta plogen i sidled. Nytt är även att plogen är delad på mitten, så att de två halvorna kan följa bomberingen, eller vägens lutning. Det ger en renare vägbana. – Föraren kan även ändra trycket mot vägbanan efter behov. Om man kör med mer tryck än vad som behövs så drar det dels bränsle, dels sliter det extra på stålet, förklarar Ingemar Nyberg som är teamledare på utvecklingsavdelningen. Samtidigt som utvecklingen av Flexiway har Mählers även utvecklat ett styrsystem för plogutrustning på lastbilar. Man har lyckats samla alla funktioner i en spak och en display. Tidigare har det www.maskinentreprenoren.se suttit tre reglage och tre displayer i hytten, ett för plog, ett för sidovinge och ett för underbett. Andra produkter som driver utvecklingen på de båda företagen är Drivex snölastare. Den ser ut som en snöslunga och monteras på en hjullastare. Lastaren har egen motor och hydraulik och kan lasta en lastbil med snö och is på 40 sekunder. – Det är en dyr maskin som står stora delar av året. Men tid är pengar och snölastaren kan revolutionera bortforslingen av snö ur städer, bara de ansvariga förstår och tar till sig tekniken, säger Stig Engström. För att få till ett billigare alternativ har nyligen en variant av snölastaren utan egen motor tagits fram för lantbrukstraktorer, där snölastaren drivs av traktorns kraftuttag. – Fler och fler lantbrukare kör i snösvängen på vintrarna, och en del maskinentreprenörer köper jordbrukstraktorer för vinterjobben, konstaterar Stig. Det understryks ytterligare av att Drivex också Vägverket 1841 Kongl. styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader inrättas. 1967 Namnbyte till Statens vägverk. 1983 Namnbyte till Vägverket. 1990 Vägverket delas upp i en beställardel och en utförardel, för få ut mer åtgärder på vägarna för skattepengarna. 1993 De första uppdragen upphandlas i konkurrens. Enbart större privata entreprenörer fick delta i anbudsgivningen. 1994 Riksdagen beslutar att bolagisera Vägverket Produktion. 1995 Alla Vägverkets nyinvesteringsobjekt upphandlas i konkurrens. Beslutet om bolagisering av VV Produktion dras tillbaka. 1999 Alla driftuppdrag är konkurrensutsatta. 2010 Vägverket läggs ner och Trafikverket bildas. Källa: Trafikverkets museer MASKINENTREPRENÖREN 11/2014 33