Statliga insatser till kulturskolor 1
Statliga insatser till kulturskolor • innehåller
en plan för hur insatserna ska förvaltas på längre sikt, • särskilt riktar sig till nya målgrupper, • särskilt riktar sig till barn och unga med funktionsnedsättning, • särskilt avser att stärka verksamhet i glesbygd, • särskilt avser att stärka verksamhet i socioekonomiskt utsatta områden Bidragsmodellens effekter på fördelningen av bidraget jämfört med tidigare analyseras och följs noggrant. Samlad bedömning och framåtblickande reflektioner om arbetet med bidraget Redovisningar av hur kulturskolorna använt bidraget visar att kulturskolebidraget fyller sitt syfte. Det är ett utvecklingsbidrag som ska ge kulturskolor möjlighet att testa nya sätt att bedriva verksamheten, utveckla kurser inom nya konstområden, organisera verksamheten på helt nya sätt, exempelvis prova på öppen verksamhet och korta kurser under en del av en termin eller på ett lov. Somliga kulturskolor har också använt bidraget för att locka nya elevgrupper till verksamheten. Allt detta har varit efterfrågat av kulturskolorna, som vittnar om stor vilja men begränsade resurser att skapa ekonomiskt och praktiskt utrymme att utveckla verksamheten längs dessa banor. Också Kulturskolecentrums eget arbete med bidraget utvecklas löpande. Centrets mål är att ge kommunerna de bästa förutsättningarna för att statens mål för bidraget uppfylls – det vill säga att bidragets förordning får genomslag/påverkar inriktningen på den verksamhet som bidraget finansierar. Det innebär samtidigt att det ska vara enkelt och görligt för alla kulturskolor att söka bidraget. Kulturskolecentrums tolkning av förordningen som styr bidraget måste vara korrekt och fånga utpekade målgrupper, socioekonomiskt utsatta områden samt glesbygd. Tolkningen får samtidigt inte hindra andra angelägna mål med bidraget, som är att stödja kulturskolornas kvalitetsutveckling, bredd och fördjupning och i möjligaste mån underlätta individanpassad undervisning. Slutligen behöver också den verksamhet som utvecklas med bidraget ges så goda förutsättningar som möjligt för att kunna leva kvar när bidraget inte längre betalas ut. Det innebär att kulturskolor som har ett långsiktigt perspektiv uppmuntras och att ansökningar som beskriver insatser som kulturskolan planerar att arbeta med i mer än ett år, får mera än de som inte tänkt lika långt. Genom modellen är målet att stärka kommuner som arbetar målgruppsorienterad, ger barn och unga möjlighet att vara delaktiga när ny verksamhet utvecklas samt visar långsiktighet. Metoden syftar till att ge vinster för både sökanden och för myndigheten. Metoden kommer att testas våren 2020 och Kulturskolecentrum kommer att analysera utfallet av bidragsprocessen 2020 med avseende på eventuella effektivitetsvinster för myndigheten och ökad förutsägbarhet ur sökandes perspektiv, innan Kulturrådets bidragsmodell utvecklas vidare. 13/17