Nollelva 1
MUSIK – MUSIKKRÖNIKAN – Ut med det nya, in med de
t gamla Mitt nyårslöfte för 2023 är att göra helt tvärtom med mitt musiklyssnande. Istället för att försöka lyssna på mer ny musik ska jag istället lyssna på mer gammal musik. Det är där jag hittar den äkta musikglädjen, har jag upptäckt. Per Gessle lär ha som regel att för varje skiva han köper med gammal musik så måste han köpa en platta med ny musik, för att inte stagnera i sitt musiklyssnande utan hålla sig uppdaterad på musiktrenderna. Själv har jag fram tills nu lyssnat på mer ny musik än på gammal, men frågan är om det inte är dags att ändra på det? För jag får allt svårare att uppbåda intresse för dagens likriktade musikklimat medan forna tiders musik ter sig alltmer lockande med sin mångfald och variation. Likriktningen inom populärmusiken är lika gammal som populärmusiken själv. Varje era har sina trender och sina ljudbilder. Artister har alltid delat låtskrivare och redan på 60-talet massproducerade man popmusik enligt löpande band-modellen i The Brill Building i New York. Men det hindrar inte att jag gärna vill ha en större bredd på den musik som framförs offentligt. När hörde du senast riktig country på radion? Varför får ingen hårdrock vara med i “Så mycket bättre”? Hur kommer det sig att all musik i Melodifestivalen har samma sound, trots att det ibland kan vara olika musikstilar? Musik brukade vara något roligt, men var finns tjusningen med ett musikutbud där så mycket låter likadant? Det är när uppgivenheten är som störst som jag drar på ett avsnitt av podden DJ 50 Spänn. Då återvänder livslusten och jag minns direkt hur skoj det kunde vara med musik. Podden har funnits sedan hösten 2013 och går ut på att programledaren Tommie Jönsson bjuder in en gäst som får 50 kronor att handla fem stycken begagnade loppisvinyl för. Sedan lyssnar de på musiken och pratar om den. Mest handlar det om musik från 70- och 80talet, och det är när jag lyssnar på DJ 50 Spänn som det blir uppenbart för mig hur mycket musik det finns som jag saknar på dagens topplistor. Jag säger inte att musiken var bättre förr, men den var mer varierad. Framförallt känns det som att 70-talet hade en enorm stilbredd och att olika sorters musik kunde existera sida vid sida. Då ingick progg, disco, skillingtryck, blues, synth, punk och musikallåtar i det allmänna musikutbudet. Var får man höra dessa genrer idag om man inte söker upp det själv? Det framstår allt tydligare som att musiken har framtiden bakom sig. Prütz drömmer om att ta cirkusen ut i Europa Text: Benny Nilsson Foto: Ruby Lundin Bluesrockbandet Cirkus Prütz med Linköpingsprofilen Jerry Prütz har släppt en ny platta ”Bluesrevolution”. Nu väntar turné med det nya materialet under 2023 och har du tur kanske cirkusen uppträder på en scen nära dig. Cirkus Prütz startade redan 2010 men på den tiden var det mest på skoj, men med tiden blev det mer allvar och bandet fick fler och fler spelningar runt om i landet. – Detta var inte riktigt vad alla dåtidens bandmedlemmar ville, en del i bandet ville väl lira mera på hemmaplan och inte vara ute på vägarna så mycket, man har väl olika ambitioner och är i olika stadier av livet. Själv ville jag vara ute och lira överallt, därav blev det en del medlemsbyten i början, berättar Jerry. /Tobias Pettersson Musikredaktör Bandet blev mer seriöst då Christian Carlsson från The Quill kom in, först som gitarrist och sedan tog han över sången. – Han har verkligen växt in i rollen som frontman och sjunger väldigt bra också men främst är han en grym gitarrist. Omkring 2015 kom Robert ”Strängen” Dahlqvist från bl a Hellacopters med i bandet. Han lirar på första plattan. Tyvärr gick han bort 2017, då bara 40 år gammal, och Jerry berättar att han saknar honom fortfarande. I stället kom Mikael ”Fässe” Fässberg in i bandet, som har lirat med bl a Bonafide och Paul DiAnnos band. Han hann inte vara med på någon platta då han tyvärr gick bort i cancer 2018 endast 49 år gammal. – Det var otroligt tungt och det kändes som bandet följdes av otur. Som tur var, mitt i all bedrövelse, hade redan Franco klivit in som gitarrist i bandet när ”Fässe” gick bort. Franco har lirat med legendariska Electric Boys och många fler band. Han står också som producent till våra två senaste plattor. Jag älskar att ha med två så vassa gitarrister i bandet, det skapar liv och driv. Både Franco och Chrille är så bra att man ibland bara står och 36 NOLLELVA garvar på scenen när de duellerar mot varandra, säger han med ett leende. Deras förra platta ”White Jazz – Black Magic” som de släppte 2019 fick ett fantastiskt mottagande. – Vi fick väldigt bra recensioner rakt igenom och vi jämfördes bl a med ZZ-Top, vilket är otroligt smickrande. Bland annat utsåg Joe Bonamassa, en världsstjärna i blues, den till en av 2019 års bästa bluesrock-plattor och har lagt till oss i spellistan ”Cutting edge blues” på Spotify. Det är stort och ett bevis på att vi har gjort något riktigt bra, säger Jerry. Och i somras släppte bandet sin senaste platta ”Bluesrevolution” som även den mottagits väl av publiken och där man även nyligen släppt en fräck video till låten ”Only rock´n´roll”. Framöver väntar en mängd spelningar, något som de i och för sig är vana vid. Sedan Franco gick med i bandet har man snittat på 40-60 spelningar per år. – Vi hoppas även få komma ut på en Europaturné under 2023, vi har kontakt med ett bokningsbolag från Beneluxländerna så vi hoppas att allt går i lås. Idag har vi spelningar bokade ända fram till oktober. En dröm skulle vara att få spela med bandet i New Orleans eller Texas i USA och vem vet var cirkusen uppträder nästa gång, avslutar han med ett skratt. Fotnot: Cirkus Prütz består av Christian Carlsson – sång, gitarr och munspel, Franco Santunione – sång och gitarr, Jerry Prütz – sång och bas, Per Kohlus – trummor. Bandet har släppt plattorna ”All for the boogie and the blues” 2017, ”White Jazz - Black Magic” 2019, Bluesrevolution” 2022.