Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Daniél Kallonas
Vårdguiden Säsong för: Övre luftvägsinfektion
Vårdguiden Tema Depression
Vårdguiden Ida blev fri från sin depression
Vårdguiden Så behandlas depression
Vårdguiden Jimmie har dystymi
Vårdguiden 65+? Vaccinera dig mot influensa
Vårdguiden När ditt barn blir sjukt
Vårdguiden Förmaksflimmer
Vårdguiden
Viktigt att få behandling Minst 300 000 svenskar
lever med förmaksflimmer. Förmaksflimmer ökar risken för stroke. Därför är det viktigt med upptäckt och behandling. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning hos vuxna och innebär att hjärtat slår oregelbundet, och ofta även snabbare. Det gör att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen lika effektivt som det ska. De vanligaste symtomen är hjärtklappning, trötthet och andfåddhet. – En tredjedel av alla med förmaksflimmer får inga symtom alls. ekg är det enda sättet att upptäcka och diagnosticera förmaksflimmer, säger Mårten Rosenqvist, professor i hjärtsjukdomar och överläkare vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. Vid ekg-undersökning får du särskilda plattor, elektroder, fastsatta på bröstet och på armar och ben. De används för att mäta hjärtmuskelns elektriska aktivitet. Attackvis förmaksflimmer går oftast över av sig själv. Det varierar från person till person hur ofta attackerna kommer och hur mycket besvär de ger. En del får attacker med symtom som varar i timmar eller dagar, medan andra inte ens känner när det sker. Oftast märks inga andra symtom än att hjärtat slår fler slag än vanligt och att pulsen känns snabb och oregelbunden. Om du får besvär som du tror kan vara förmaksflimmer ska du kontakta en vårdcentral. Sök vård på sjukhus om flimret håller i sig längre än 24 timmar. Ibland krävs att man bryter attackerna med hjälp av läkemedel eller en särskild elbehandling. Permanent förmaksflimmer betyder att flimret inte går över. – Det innebär ingen omedelbar fara för hälsan men kan leda till besvär på sikt. Permanent förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till blodpropp i hjärnan, stroke, säger Mårten Rosenqvist. Det beror på att flimret försämrar blodcirkulationen i hjärtat, vilket gör att det lättare bildas blodproppar. Varje år får 6 000 svenskar stroke till följd av förmaksflimmer. De flesta som har permanent förmaksflimmer behöver därför använda läkemedel. – Den viktigaste behandlingen är att skydda mot stroke. Det görs med blodförtunnande läkemedel, vilket minskar risken för stroke med minst 70 procent, säger Mårten Rosenqvist. Det kan också bli aktuellt med så kallade rytmreglerande läkemedel, som gör att hjärtat inte slår så fort. Du kan också få elbehandling, så kallad elkonvertering. Det innebär att du sövs en kort stund och får en elstöt genom bröstkorgen, vilket återställer hjärtats rytm. Om detta inte hjälper kan det bli aktuellt med ablation. Då försöker läkaren ta bort den elektriska störningen i hjärtat med ström eller med kylbehandling. Risken för förmaksflimmer ökar om du sedan tidigare har någon hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck eller hjärtsvikt. Övervikt, diabetes, hög alkoholkonsumtion och hypertyreos, överskott av sköldkörtelhormon, är andra riskfaktorer. Genom att sluta röka, börja äta mindre fettrik mat och motionera mer minskar du risken att få hjärt- och kärlsjukdomar, vilket i sin tur kan minska risken att få förmaksflimmer. – Hos män har det också visat sig att mycket och långvarig tung träning, som att köra många Vasalopp eller motsvarande, kan öka risken för förmaksflimmer, säger Mårten Rosenqvist. Den allra största riskfaktorn för förmaksflimmer är dock stigande ålder. Sjukdomen är ovanlig hos personer under 50 år, men var tionde person över 80 år har förmaksflimmer. MER INFORMATION .seemnenmsimme + Sök vård De vanligaste symtomen på förmaksflimmer är hjärtklappning, oregelbunden puls, försämrad fysisk ork och svårigheter att andas. Om du misstänker att du har förmaksflimmer ska du kontakta en vårdcentral. Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om besvären kommer plötsligt och känns tydliga. Du kan alltid få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Vårdguiden Trött på att vara trött?
Vårdguiden Äldre och ensamhet
Vårdguiden Finnkampen
Vårdguiden Läkemedel och miljö
Vårdguiden Ny behandling vid bulimi och hetsätning