Omtanke 1
psykologen Robin Åkerlund under 2008-2011. Hypote
sen var att färdighetsträningen skulle påverka både personal och patienter positivt, att självskadebeteendet hos patienterna skulle minska. Hela personalgruppen fick gå i färdighetsträning under ett års tid, i olika omgångar. – Vi ska starta en ny omgång till hösten för de som inte var hos oss då vi startade det här 2008. Det här kommer vi att fortsätta med, det har verkligen varit lyckat. Robin Åkerlund håller på med en artikel om forskningsresultaten och av den anledningen kan inte exakta siffror publiceras för alla variabler ännu. Men det som är tydligt är att antalet inskrivningar på sjukhus för patienterna har minskat och detsamma gäller självskadorna. Susanne sammanställer även själv varje år olika resultat och när det gäller självskador har det minskat med tolv per år till 4,5 för varje enskild individ sedan personalen gått DBT. – Det är egentligen helt oroligt bra resultat. Vi är jättenöjda. Och alla i personalgruppen är nöjda över terapin av vad den inneburit både för deras arbete här och på ett privat plan. Många säger att de överlag har blivit duktigare på att hantera relationer och känslor och att de fått verktyg att hantera svåra situationer. Om vi hade tålamod och en lugn miljö tidigare så är det ännu bättre nu. Alla har blivit bättre på att vara i nuet, säger Susanne. En av dem som gick i färdighetsträning den första vändan år 2008 är Lisbeth Andersson som jobbar som skötare och färdighetsträningscoach. – Att gå i färdighetsträning var verkligen jättebra. Nu vet jag vad Inga-Britt Persson är fritidspedagog och aktivitetscoach på Finjagården. Tavlan ingår i en ny utställning i aktivitetshuset. det är patienterna går igenom i DBT och jag kan även hjälpa dem på ett annat sätt. Jag har fått fler verktyg. När jag till exempel ser att någon mår dåligt och har ångest kan jag fråga vad som skulle DBT – Dialektisk Beteende Terapi DBT är en specialinriktad och forskningsstödd behandlingsmodell utformad för och utvärderad på personer med självskadebeteende, kroniska självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga psykiatriska tilläggsdiagnoser är depression, ångest med eller utan social fobi, ätstörning, alkohol och/eller drogproblem och relationsproblematik. DBT är en kognitiv beteendeinriktad behandling som betonar balansen mellan acceptans och förändring. Att acceptera nuet och att stå ut med ångest, samtidigt som man arbetar för förändring, utan att falla tillbaka i självdestruktivt beteende, formar dialektiken, vilket också ger behandlingen dess namn. Detta, att fokusera på uppenbara motsägelser, att balansera acceptans mot förändring, är egentligen bara att uppmärksamma ett naturligt sätt att förhålla sig i vardagen, till exempel hur vi balanserar känslorna mot tankarna, arbete mot fritid, egna behov mot andras behov och så vidare. Målet med behandlingen är: Att acceptera saker som inte går att ändra, mod att förändra det som är möjligt att förändra och kunskap (vishet) att veta när skillnaden föreligger. DBT baserar sig på dialektiskt filosofi, beteendevetenskap och zen buddistisk filosofi. Ordet dialektik härstammar från grekiskan och betyder ”konsten att diskutera”. Man skulle kunna sammanfatta innebörden i begreppet dialektik som ett sätt att ställa argument mot argument för att där igenom komma fram till nya insikter. Dialektik kan också ses som en förmåga att se till bägge sidor av en sak och att förstå företeelsers komplexitet och snabbt skiftande karaktär. I ett dialektiskt synsätt är verkligheten ständigt rörlig och föränderlig, alltså inte dikotom och statisk. Det krävs en ganska hög grad av flexibilitet och förmåga till anpassning av oss människor för att kunna överleva fysiskt och psykiskt i 10 www.ssil.se denna verklighet. Att se dialektiskt på tillvaron kan innebära att se helheter som inbegriper motsägelsefulla aspekter. En person kan samtidigt vara både ful och vacker, både ond och god. Hon kan också sörja och glädjas eller ha rätt och fel på en och samma gång. Tillvaron kan både vara smärtsam och glädjerik och ett beteende kan vara ytterligt destruktivt och samtidigt på ett sätt mycket konstruktivt. Personer med IPS (Emotionell Instabil Personlighets Störning) klarar i regel inte av att se eller ännu mindre att leva med dessa motsägelsefulla aspekter. Tillvaron för dem kan i stället te sig dikotom – tankar, känslor och beteende åker gunga mellan ytterligheterna på ett obehagligt och svårstyrt sätt. Med beteende menas; allt en person gör, offentligt och privat, som inkluderar tankar, känslor och handling. Man uppmuntras till att prova nya sätt/vägar att tänka, känna, tala och handla. Vi tror inte att vi kan hjälpa endast igenom insiktsfulla diskussioner, även om det också är viktigt. I DBT arbetar man med hemuppgifter, rollspela nya sätt att integrera med dina medmänniskor och praktisera färdigheter som till exempel att trösta dig själv när du är upprörd eller ångestfylld. Färdigheterna är en viktig del i behandlingen. De lärs ut i grupp, en gång i veckan och den individuella terapeuten hjälper till med träning och att använda färdigheterna i vardagen. DBT ska hjälpa klienten att identifiera sin styrka och med den som grund, bygga vidare, så att man kan acceptera både sig själv och sitt liv. Zenbegrepp som används i behandlingen är medvetet närvarande, acceptans, validering, intuition, paradox och upplevande. I DBT strävar man efter att balansera acceptans (validering) och förändring (kognitiva beteendetekniker) genom en dialektisk infallsvinkel. Källa: Finjagården