Omtanke 1
Kortnyheter Rekordresultat för Myrorna Second han
d-kedjan Myrorna gjorde ett rekordresultat under 2011. Överskottet av verksamheten blev 47,7 miljoner kronor vilket är tio procent bättre än 2010, och går i sin helhet till Frälsningsarméns sociala arbete. Även Myrornas omsättning ökade under 2011. Totalt omsatte kedjan 232 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6,5 procent jämfört med 2010. Myrorna är en del av Frälsnings armén och har 33 butiker och sex sorteringsanläggningar över hela Sverige. Frösunda vann upphandling efter lottning Omsorgshuset i Stockholm AB överklagade upphandling av assistentuppdrag i Ånge till länsrätten. Kommunen ville styra att företaget skulle ha ett visst kollektivavtal vilket inte godkändes. Resultate blev att uppdraget lottades mellan Omsorghuset och Frösunda där den senare drog vinstlotten och får behålla uppdraget. Källa: Dagbladet Varnar för skadlig vård vid Sahlgrenska I början av året fick Patientnämnden i Göteborg in 42 klagomål på den psykiatriska vården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det är dubbelt så många som under samma period förra året. Drygt en tredjedel av klagomålen handlar om patienter som försökt, men inte har fått träffa en specialistläkare. Källa: SVT.se Chef för HVB avsatt En verksamhetschef för ett behandlingshem i Örebro län har fråntagits sitt ansvar med omedelbar verkan. Källa: NA Porla slott blir gruppboende för LSS Företaget Team Olivia AB köpte tidigare i år Porla slott och ska bygga om det till LSS-boende som öppnar vid årsskiftet. Källa: NA Barn vräks alltjämt Sedan 2008 har 2 787 barn vräkts trots regeringens ambition att inga barn ska vräkas. 26 www.ssil.se 140 000 anmälningar per år Socialstyrelsen fick 2008 i uppdrag av regeringen att ta fram ett system för en utvidgad statistikinsamling avseende insatser till barn och unga inom socialtjänsten. En enkät har skickats till ett urval kommuner. Resultatet visade på stora variationer när det gäller antal barn som anmäls till socialtjänsten. Analysen visade att de minsta kommunerna och stadsdelarna i storstäderna låg på en lägre nivå, främst när det gäller antal anmälningar och antal anmälda barn. De som anmäler är i första hand polisen, i andra hand förskola/skola och i tredje hand hälso- och sjukvården. I cirka fem procent av fallen var uppgiftslämnaren anonym. Den andel av anmälningarna som har sitt ursprung i orsaker relaterade till barnets beteende är något lägre (42 procent) än den andel där skälen antas ligga i barnets omgivning (52 procent), medan en betydligt mindre andel gällde övriga orsaker som till exempel ensamkommande minderåriga flyktingbarn (sex procent). Anmälningarna avsåg fler pojkar än flickor (58 respektive 42 procent) och antalet anmälningar ökade också med barnets stigande ålder. Nära hälften gällde barn i åldrarna 13–17 år. Samtidigt var det många kommuner som inte kunde ta fram köns- eller åldersuppgifter från sina statistiksystem, utan var hänvisade till manuella sammanställningar och inte hade resurser att ta fram uppgifterna. En förhandsbedömning av en inkommen anmälan tar i de flesta fall en till två veckor. Här fanns dock en tendens till att de tar något längre tid i storstäderna. Serviceinsatser förekom i viss omfattning i alla kommuntyper. Medan det var en låg förekomst i de minsta kommunerna, var det relativt sett vanligare i storstäderna. Det fanns inget samband mellan graden av serviceinsatser och anmälningsnivåerna. Ett relativt starkt samband fanns mellan nivån på kommunernas och stadsdelarnas utbetalningar av ekonomiskt bistånd å ena sidan och nivån på antalet anmälningar å den andra. Omfattningen av antal anmälningar, antal barn/unga och antal utredningar det undersökta året 2010, kan på basis av undersökningen skattas till en årlig nivå om cirka 140 000 anmälningar, 60 000 barn och 30 000 inledda utredningar i riket. Brister på boenden för flyktingbarn HVB för ensamkommande flyktingbarn har fler brister än andra HVB. Det finns genomgående skillnader i kvaliteten när det gäller hur boendena dokumenterar, gör barnen delaktiga och samarbetar med socialnämnderna. Det visar Socialstyrelsens Tillsynsrapport 2012. Barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet får det allt bättre och de flesta är nöjda. Det visar Socialstyrelsens granskning av landets samtliga HVB med särskild service för barn och unga samt SiS ungdomshem. Resultaten av mer än 1 600 inspektioner och nästan 3 000 samtal med barn och unga. Men tillsynen visar också att landets 146 HVB för barn och unga som kommit ensamma till Sverige för att söka asyl i genomsnitt inte håller samma kvalitet som andra HVB. – Våra jämförelser visar att boenden för ensamkommande barn har fler brister än andra boenden. Vi ser allvarligt på de brister vi upptäcker, oavsett vilken verksamhet det gäller, men barn som kommer till Sverige utan sina föräldrar är en särskilt utsatt grupp. Resultaten visar på vikten av en fortsatt heltäckande och systematisk granskning av landets HVB, säger Per-Anders Sunesson, avdelningschef på Socialstyrelsen. Tillsynen visar att dessa HVB är något sämre än andra boenden på att planera och följa upp de hjälp- och stödinsatser barnen behöver. Barnen i de hemmen är också i mindre utsträckning delaktiga i hur deras insatser ska genomföras. Det har även framkommit stora skillnader i hur boendena samarbetar med kommunernas socialnämnder, som har det övergripande ansvaret för barnen: • Endast 42 procent samverkar alltid med nämnden när de upprättar en plan för hur hjälpoch stödinsatser ska genomföras. Motsvarande andel bland de övriga HVB är 68 procent. • 52 procent har gemensamma uppföljningsmöten med nämnden, jämfört med 86 procent av andra HVB. • 69 procent ger alltid barnen förutsättningar för att ha kontakt med sin socialsekreterare. Andelen barn och unga som har sådana förutsättningar i vanliga HVB uppgår till 82 procent. – Bra samverkan med socialnämnden är en förutsättning för att barnen ska få det stöd och inflytande som de har rätt till. Socialsekreteraren ska hålla kontakt med varje barn och ta reda på hur det går, säger Gunilla Westerdahl, utredare på Socialstyrelsen.