Omtanke 1
Nils Lindfors, professor och överläkare vid Karol
inska institutet talade om den framgångsrika invånartjänsten internetpsykiatrin med KBT-behandling mot depression, ångest och social fobi. – Den liknar hur en KBT-behandling går till i vanliga fall, när man träffar patienten. Det är ett klassiskt KBTupplägg, sa Nils. Totalt är det cirka 3 000 personer som har genomgått behandling via nätet. Det blev en dramatisk ökning av patienter när Stockholms läns landsting släppte på remissförfarandet. Nu fyller patienten i ett formulär på nätet träffar sedan en läkare inom kort. – Allting är mycket strukturerat och standardiserat för diagnos, sa Nils Lindfors och konstaterade att behandHelena Kubicek Boye från Kubicek Boye talade om hälsoappar vilka stiger i popularitet. Idag har en tredjedel av innehavarna av en smartphone en hälso app. De populäraste handlar om träning, löpning, avslappning, meditation och sömn. Kubicek & Boye var först i Sverige med att utveckla hälsoappar och Helena ser stora möjligheter inom området. Till exempel interaktiva KBT-appar för till exempel panikångest. – Det kan ju vara ganska känsligt och privat så då behöver man sätta ett lösenord på den appen, säger Helena som konAnna Lefevre Skjöldebrand, Swedish Medtech talade om den risk som alltid finns vid innovationer, framförallt vid ICT (Informations and communications technology,) och hur den ska hanteras. Hon konstaterade att det alltid finns risker inom sjukvården. Personal står ständigt inför valmöjligheter och risken är att en patient kan bli skadad eller i värsta fall dö. – Det finns risker när produkter inte fungerar, inte används rätt eller används för något som de inte är tänkta att användas för. När det gäller utveckling av ICT så väljer man en väg där man minimerar risken genom hela processen. Men allt kan inte förutses eftersom produkten ska användas av människor. Risker kommer alltid att finnas. Det gäller att fördelarna är större. lingen når ut till nya patientgrupper, ger en större valfrihet i när man väljer att göra sin behandling och är kostnadseffektiv. – Den här behandlingen är mer självgående än traditionell behandling. Man träffas sällan i verkligheten, men har en fin kontakt ändå. Framförallt är behandlingen framgångsrik. Två tredjedelar får god eller mycket god behandlingseffekt. Av de som diagnostiserats för social fobi är 30-50 procent besvärsfria efter fem års uppföljning. Det som väntar härnäst inom internetpsykiatri är att Karolinska institutet har forskat fram en internetbehandling för IBS (irritable bowel syndrome) vilket är en åkomma som drabbar 5-15 procent av befolkningen. Det finns även planer på att införa internetpsykiatri i fler landsting. staterar att hälsoappar både avdramatiserar och fyller en funktion. – Du kan ladda ner en app om du bor i glesbygd där du har långt till en hälsocentral. De kommer att kunna användas helt fristående eller som ett verktyg i kombination med vård, som ett komplement. Kanske får du en app inför magnetröntgen där du kan informera om till exempel vilken musik du skulle vilja ha på under undersökningen eller påminnelse om att ta din medicin. Idag kan en smartphone, med rätt tillbehör, redan mäta blodtryck och puls. – Vi ska inte tänka att det är en telefon längre. Den kommer att bli ett vårdverktyg. Jag ser fram emot när jag läsa av barnens feber med smartphone, sa Helena som konstaterade att konkurrensen inom app-världen är hård och att det är de bästa som tar marknadsandelar. Hindren idag ligger i tekniken och användarbeteende. Nya uppfinningar innebär risker och det finns ett motstånd mot att använda produkter som inte använts tidigare. – Men vad är alternativet, sa Anna och tog upp exemplet med e-recept och berättade att det har förekommit att systemet inte har fungerat. – Men innan vi hade e-recept så var vissa handstilar så svåra att tyda att patienten fick fel medicin och föreskrevs fel dos. Det var även en större risk för förfalskningar. Anna konstaterade att vi får utveckling genom innovation. Vi kan inte överleva om vi producerar samma saker hela tiden. – Många gamla sätt anses inte vara god klinisk praxis idag. Man kan inte välja att inte ha uppfinningar. Risk är inte absolut utan en relativ sak. Jonas Lindström, författare och informationsarkitekt har skrivit boken Jävla skitsystem som handlar om den nya digitala arbetsmiljön. Boken berättar om hur människan tvingas anpassa sig efter maskinerna – i stället för tvärtom. Jonas Lindström tog upp några tydliga exempel på när systemet inte fungerar. I ett stort känt program så betyder ett klick på ett stort rött kryss att ett nytt dokument öppnas. På en restaurang så krävde systemet för bokning av kunder så många klick att personalen helt enkelt använde en spritpenna och kryssade direkt på skärmen och tvättade bort det då kvällen var slut. – Tekniken ska avlasta men stressen ökar mer och mer. 40 procent anser att de är stressade och frustrerade av IT på jobbet. Av dessa är 60 procent kvinnor under 30 år. 50 procent anser att IT-systemet styr ar36 www.ssil.se betet på ett besvärande sätt, sa Jonas Lindström. Hans vision är att IT bland annat ska användas mer för det visuella för att på så sätt kommunicera med patienterna, ”seeing is believing”. På ett sjukhus i USA används till exempel iPads så att personalen kan vissa bilder, ur en vanlig anatomibok, för att förklara vad som faktiskt skett i patientens kropp. – Det inbjuder till delande. Det gör inte att låta patienten se sin journal, som ofta är ett lösbladsarkiv. Många blir besvikna, de hade väntat sig mycket mer. De tror att journalen ska innehålla hela livssituationen. Journalen leder till sämre förtroende för sjukvården. Sveriges vanligaste yrke är undersköterska och sjuksköterska. Det finns 166 589 stycken. – Vem frågar dem om lösningar och system som de behöver? Vi behöver tänka nytt och vi behöver tänka framåt, sa Jonas Lindström.