5_2020_JBF 1
krönika Just-in-time or not-in-time or not-at-all
eller mellanhänder i länder där det händer När detta skrivs har tyvärr olika leveranser av medicinska förnödenheter till Sverige försenats eller hindrats av andra EU-länder. Något som helt strider mot en av EU:s grundlagar. Men "när nöden är som störst prövas vännen" heter det i något gammalt klokt svenskt ordspråk. Det nedan skrivna är en mycket komprimerad subjektiv resumé av en viktig bransch för den mänskliga trevnaden och välmåendet. HÄNDELSER UNDER ÅRETS början ger anledning till att göra en tillbakablick på den historiska bakgrund till vad som kallats mellanhänder. För 100 år sedan började industrialiseringen sakta utvecklas och behov av varor i olika former behövdes. Vissa kunde erhållas inom landet, men många fick sökas i andra länder. Alerta, kunniga, duktiga personer prövade möjligheterna att finna kontakter. Några fundamentala grundkunskaper krävdes, nämligen andra länders språk, eget kapital, importerfarenhet samt ytor och lokaler att lagra varor. Företag med olika benämningar förekom redan eller startades som handelshus, agenter, importörer, grossister och vilka kunde utveckla och förfina importleveranser till producerande företag i Sverige. Utvecklingen gick fort, men hindrades av det 2:a världskriget. Efter freden 1945 inser nog de flesta i dag, hur vårt land har upplevt en sagolik uppbyggnad genom teknisk utveckling, uppfinningar, byggnation, distribution och handel inom alla branscher. Dock gäller denna artikel naturligtvis enbart byggvarubranschen. Bygghandelns utveckling Det traditionella mönstret var ju produktion i fabriker runt om i landet, grossister som handlade stora kvantiteter och själva lagrade samt sålde och distribuerade till handeln i de expanderade städerna. Varje led skötte sitt område. Byggbranschen blomstrade och bygghandlare uppstod eller förvandlade gamla småsågverk och snickeriföretag till trävaruhandel. Järnhandlarna blev fler och fler samt breddade sitt sortiment såväl som färghandeln. Varje län hade sin egen Trävaruhandlarförening genom vilken trähandlarna träffades, diskuterade priser, kvalitet samt leverantörer och åt och drack. Drygt 1 500 trävaruhandlare var medlemmar i det dåvarande STC. Hur många icke 26 medlemmar det fanns är obekant. Prislistor framarbetades genom den så kallade "Prisboken i Eslöv" och alla mådde nog rätt bra. Vare sig datastatistik eller prismärkta varor eller kvitton störde tillvaron. Bostadsbristen hade redan uppstått och har sedan följt branschen till både nytta och bekymmer. Sommarstugor började byggas och längs kusterna utanför storstäderna blev det exceptionellt eleganta byggnationer. Prefabricering av småhustillverkning gjorde att ett stort antal husfabriker etablerades i många län som Småland, Skaraborg och Dalarna. Grossisterna som fanns i form av bygg-, järn-, färg-, el-, rörgrossister fick utöka verksamheterna för att kunna förse handel och industri med varor genom ett tryggt leveransflöde. Man utförde direkta levereranser från den mångfald av fabriker i företrädesvis norra Sverige som nu tillverkade olika skivprodukter, fönster, dörrar samt kök. Kompletteringslevereranser och distribution skedde med egna lastfordon från grossistlager. Importen ökade och fabrikerna moderniserades och effektiverades för att kunna konkurrera. Grossisten var fabrikanternas förlängda arm genom egna säljare som både utbildade personal i handeln, förklarade varornas unikitet för byggmästare och arkitekter samt defekterade varor och var dessutom kreditgivare. Även grossisterna utvecklade sina kunskaper inom shipping, banking och distribution. CIF och FOB samt remburser, valutavinster eller förluster var vardagsuttryck i Europa, eftersom varje land hade sin egen valuta och ömsom revalverade ömsom devalverade . Transporter från och till de olika landsdelarna fungerade ganska väl, eftersom produktion i form av insatsvaror skedde på så spridda platser. Så kom statens beslut om att satsa på det så kallade "Miljonprogrammet" samtidigt som kraven på byggmaterial som importerades eller utvecklades blev rigorösa genom Statens Provningsanstalt. Det byråkratiska handläggandet tog dock väldigt lång tid och dessutom var JBF ■ 5-2020