5_2020_JBF 1
krönika Ulf Norgren. inflationen mycket hög. Bygg
varupriserna steg med ofattbara 5 - 10 procent per år och följaktligen krävdes löneökningar i samma takt. Staten införde prisstopp på byggmaterial. Detta medförde i sin tur att priserna steg ännu mer var gång prisstoppet upphörde. Statens prisoch kartellnämnd blev en medverkande och påverkande aktör till den prisnivå som politikerna i dag anser vara en av kraftigt bidragande orsaker till nu rådande höga byggkostnader. Den tidigare trähandeln hade föråldrats både i fråga om byggnader samt ägare och personal. In på marknaden kom utländska aktörer med nya arbetssätt samt skapades även större kapitalkedjor genom svenska inhemska initiativtagare och även frivilliga inköpskedjor började formas. Grossisterna slås ut Tillverkarna bytte tilltalsnamn och föredrog att kalla sig producenter och ville sälja förbi sina grossister direkt till handeln och de gryende olika kedjekonstellationerna. De nya kapitalstarka aktörerna inom handeln köpte upp företag, renoverade och byggde moderna lokaler, förändrade affärskoncept samt började bedriva samordnad marknadsföring och inköp och med en administration som kostade pengar. Grossister kunde inte längre konkurrera med sina tidigare leverantörer, utan övergick till att utveckla sin speciella kompetens för att bli specialgrossister. En del fusionerade, andra avvecklade verksamheten. De skickligaste överlevde tack vare sina kunniga medarbetare som besatt språkkunskaper, hade knutit utländska trogna afJBF ■ 5-2020 färsförbindelser, kunde importverksamhet, distribution och lagerhållning samt hade byggt upp nödvändigt kapital. Bland de nu färre, men allt mäktigare byggentreprenörerna samt fler fastighetsförvaltande företag, krävdes att få handla direkt av producenten och upprätta riksavtal med bonusar och specialrabatter beroende på kvantiteter. Bygghandeln hänvisas genom detta successivt tillbaka till den privatköpande kundsektorn och lokala byggmästare samt säsongskunder. Fortsatt utveckling Just-in-time leveranser som grossisterna tidigare betjänat såväl bygghandel som entreprenörer med, får nu oftare störningar i sitt schema på grund av olika förändringar inom den gemensamma marknaden. Kanske kommer detta medföra en renässans eller tvinga fram ett helt nytt tänkande. Hur som helst är not-in-time leveranser inte längre något unikt eller sällan förekommande. Frågan är inte om utan när not-at-all leveranser blir verklighet, därest inte ett samarbete mellan de olika leden kan möjliggöras för att skapa en tillvaro med tryggt varuflöde som gagnar slutkunden, det vill säga konsumenten som alltid är den som betalar mest för varorna ! Ingen får tro att byggvarubranschen är specifik som många genom åren ofta påstått, ty förändringar är ofta ett måste, oavsett vad som är den utlösande faktorn. Betänk så mycket avsikter, insikter, utsikter och åsikter som lett till utveckling, inveckling, förveckling samt avveckling under 100 år. Ulf Norgren 27