Bumsen 1
oljedämpad svingarmsgaffel som gav mycket fin kur
sstabilitet och komfort, den var dessutom särskilt lämpad för sidovagnsbruk. Earlesgaffelmodellen var en nykonstruktion i nästan allt jämfört med föregångsmodellerna, motorerna, visserligen uppdaterade, fick de dock överta från föregångarna men växellådorna var i princip en nykonstruktion. När Uffe plockat ner R 50:an i beståndsdelar var det så motorns tur att dissekeras, tyvärr inträffade ett litet missöde. – Motorn ramlade ner i golvet från arbetsbänken och landade på magneten till tändningen så den gick åt helvete samtidigt som kamaxeln gick av och då kunde man ju hålla sig för skratt, minns Uffe! – Ringde min kompis Richard i Vaxholm och han upplyste mig snabbt om hur klumpigt jag betett mig, han kunde dock omgående konstatera att han hade alla delar jag behövde på sina lagerhyllor, skrattar Uffe idag. Hela motorn, topparna och ventilkåporna glasblästrades medan cylindrarna blästrades och sedan lackades svarta. – Ringde sedan en firma och frågade vad de skulle ha för att byta ventilstyrningarna, fick till svar att de inte hade tid varken just då eller senare så de hade väl inte lust, konstaterade Uffe. Istället tog han själv reda på hur man gjorde och utförde sedan operationen själv! – Bort med låsringen och in med topparna i ugnen som stod på 220 °C, svarva till ett verktyg och med detta slå ut styrningen mot förbränningsrummet. Sedan in med den nya styrningen med låsring, denna låg i kylen och var kall. – Hur svårt kan det vara, frågar sig Uffe lite belåtet. När motorn plockades ihop byttes naturligtvis alla packboxar, packningar och de flesta lager. Ram och alla lackade delar blästrades men skärmarna behövde dessutom svetsas, riktas och som avslutning förtennas. – Tanken var rostig på insidan så den fick sig en omgång med citronsyra, torkning och som avslutning epoxiförsegling, berättar Uffe. Tankens kromade sidor fick dock ge vika för en hellack av tanken. Allt som skulle lackas vitt blev sedan grundat med två k epoxi, slipning, lack och som avslutning klarlack över hela härligheten. – Den svarta randningen av skärmar och tank tog mig två dagar att färdigställa, minns han. – Originallacken, som kalllas Dover White, är så fint varmvit i tonen att där fanns det inget alternativ, så Dover White fick det åter bli, konstaterar Uffe. De första årsmodellerna av Earlesgaffeln hade ett litet baklyse som mer hörde hemma på en cykel men 1956-57 fick de den stora långa ”tratten”. 28 BUMSEN 1 – 2015 R 50-motorn kan man lätt skilja från en R 69:a bl.a. genom ventilkåporna, R 50:an har betydligt fler gjutna kylflänsar. Bumsen 1-15 M.indd 28 2015-02-10 16.16